Page 132 - Revynummer 3-2021
P. 132

COUNTRYSMART • SOFIERO
 Sofiero är ett kungligt praktexemplar av fruktbart trädgårdsarbete, och i år är det hundra år sedan kronprinsessan Margareta slutade odla sin trädgård. Men hennes gröna avtryck, konstnärliga begåvning och djärva idéer lever vidare i slottsträdgården. Också de många och senare inslagen är skapade i Margaretas
Nanda.
är kronprinsessan Margareta satte spa- den i jorden på So- fiero planterade hon inte enbart rodo- dendronbuskar, ro-
sor och krasse. Hon satte också trend, och gröna fingrar blev på modet.
Det var allt en riktig trädgårdsprin- sessa som kronprins Gustaf Adolf förde med sig hem från England! I bröllops- gåva fick det unga prinsparet slottet So- fiero, trevligt beläget vid Öresund och byggt för att vara ett behagligt som- marnöje för den kungliga familjen. Tanken var att trädgården skulle inbju- da till både arbete och vila.
För den generösa gåvan, år 1905, stod kung Oscar II och hans hustru So- fia. Men Margareta blev inte överdri- vet förtjust. Slottet var mörkt, dystert och instängt. Alltför viktorianskt och hemskt i hennes smak!
Men Margareta var inte en kvinna som nöjde sig med att klaga. Hand- lingskraftig satte hon sina planer i ver- ket, och under några år förändrade hon slottets interiör och trädgården. Det som var mörkt och stängt blev ljust och
öppet, och sol och luft släpptes in genom lätta, vita tyger.
De vita tygerna stod också för en för- ändring av livsstilen. De vita klänningar- na, dräkterna och kostymerna från sekel- skiftet symboliserade längtan efter ljus, luft, nya tankar, idéer och ideal. Jugend gjorde välkommen entré, och stilen öpp- nade fönstren mot naturen medan böck- er, trädgårdar, hus och mode fylldes och präglades av ljus och glädje. Bort med tungsinnet, de mörka förebilderna och rädslan för tomrum. Kvinnorna lossade på snörlivet och kastade korsetterna för gott.
De vita kläderna blev också en symbol för fritiden – den företeelse som kom med industrialismen och då livet plötsligt de- lades upp i arbete och fritid. Med flytten från landsbygden till städernas ohälso- samma miljöer kom en längtan tillbaka till naturen, trädgården och jorden.
”Och också de som inte var födda med matjord i fickorna rycktes med i trenden.”
Margareta hade redan slagit an tonen, visatpåfloransmöjligheter,ochocksåde som inte var födda med matjord i fick- orna rycktes med i trenden. Efterfrågan på kolonilotter växte så det knakade och gav inte enbart själslig ro, utan också nä- ringsriktigt tillskott på middagsbordet.
Margareta var inte enbart en innova- tiv trädgårdsarkitekt. Hon var också fo- tograf, konstnär och mor. Under de 15 år Margareta tillbringade på Sofiero satt hon ofta i sin trädgård med pensel och staffli. Sonen Sigvard tittade gärna på och beundrade hennes stora och krafti- ga penseldrag – Margareta målade utan kvinnlig försiktighet.
    132
COUNTRY
SMART
  

















































































   130   131   132   133   134