Page 93 - Countrysmart Nr 12-2020

Den engelske schackmästaren Howard Staunton (1810 – 1874) var allmänt sedd som världens bäste schackspelare under perioden 1843 – 1851. År 1843 bese­ grade han den franske schackmästaren Pierre Charles Fournier de Saint­Amant. Howard Staunton skrev en återkom­ mande schackkolumn i tidningen The Illustrated London News, en tidning där Nathaniel Cook var chefredaktör. Den 1 mars 1849 registrerade Cook sin design för ett schackset hos United Kingdom Patent Office, i enlighet med Ornamen­ tal Designs Act of 1842. Staunton bad sedan Staunton att marknadsföra setet i tidningen, vilket Staunton gjorde i den 8 september 1849.
Schacksetet salufördes av företaget Ja­ ques of London, som ägdes av Cooks svå­ ger John Jaques. Setet började säljas till allmänheten den 29 september 1849, och det förmånliga priset gjorde att spelandet spriddes ytterligare i Storbritannien. År 1851 organiserade Howard Staunton en internationell schackturnering i London i samband med den stora världsutställ­ ningen. Turneringen bidrog till att sätta England på kartan som en dominerande kraft i schackvärlden, och den hjälpte till med att höja populariteten för Staunton Chess Set.
Under det sena 1700­talet ökade in­ tresset för schack både i Storbritannien och i många andra länder, och särskilt i Europa.
Fler samhällsgrupper började spela schack, och i början av 1800­talet fanns det, precis som idag många olika ut­ formningar att välja bland för den som ville skaffa sig ett schackset. Det var en utveckling som pågått i många hundra år, men att fler människor nu spelade schack innebar förstås också att tillverk­ ningen av schackset ökade under det sena 1700­talet och tidiga 1800­talet.
Exempel på varianter som var populä­ ra under den här perioden är English Bar­ leycorn och St. George. Från Frankrike kom ett schackset som kallades Régence, efter Café de la Régence i Paris. Caféeet var ett viktigt centrum för schack under 1700­ och 1800­talet. I Centraleuropa dominerade schacksetet Selenus, med sina eleganta och finlemmade pjäser.
Ett genomgående problem i de flesta schackset under den här perioden var att pjäserna var höga och hade en hög tyngdpunkt. De var inte tunga och sta­ bila nog att klara av ens en liten putt el­ ler skakning, och de tippade därför lätt. Ett annat problem var att man blandade ihop vissa likartade pjäser så att missför­
stånd och förvirring uppstod för spelar­ na. Mot den bakgrunden är det inte svårt att förstå varför schacksetet Staunton fick ett så stort genomslag när det lanserades i mitten av 1800­talet. Pjäserna hade en bred bas, de var stabila och praktiska att spela med. Samt lätta att särskilja från varandra. Även en person som inte spe­ lat med ett Staunton­set tidigare kunde snabbt särskilja pjäserna.
De första Staunton­seten tillverka­ des av ebenholts och buxbom, och man använde sig av bly för att göra pjäserna tyngre. Undersidan av varje schackpjäs täcktes av filt, så att pjäserna skulle kun­ na skjutas mjukt över schackbrädet och ge illusionen av att de skred fram. Jaques of London lät också göra några Staunt­ on­set av elfenben från Afrika.
Nathaniel Cook var den som patente­ rade Stanton-setet. Men det finns många olika teorier om vem som stod för de­ signen, och det är förstås också möjligt att flera olika personer var involverade. Det finns till exempel de som hävdar att Cooks svåger John Jaques var involve­ rad i designen eftersom han, som var en skicklig svarvare, visste vad som krävdes för att pjäserna skulle bli någorlunda lät­ ta att massproducera.
Källa: www.scandinavian-chess.se
COUNTRYSMART • KULTUR
COUNTRY SMART
93