Page 83 - Countrysmart nr 7-2021

– Det måste vara vackert, fint och härligt.
Just som det är att besöka Nääs Fabri­ ker idag. Så låt handen svepa över det lokalt producerade teglet, lägg örat mot den solvarma stenen och lyssna till histo­ rien som börjar med familjen Berg och en förmögenhet som skapades under Napo­ leonkriget.
Industrin drar igång
Historien om Nääs Fabriker börjar 1773, året då grundaren Peter Wilhelm Berg föddes i Helsing­
borg. Redan som
terad bomull. Med stor hjälp av sin son Johan Theodor Berg lät han bygga den första fabriksanläggningen år 1833. Som byggmaterial användes till stor del tegel som tillverkats i det egna tegelbruket vid Nääs. Det var ett ovanligt byggnadsma­ terial, eftersom man oftast använde trä.
Sonen Johan Theodor spelade en cen­ tral roll när det gällde uppbyggnaden och driften av fabriken. Han ritade bygg­ naderna och reste runt i Europa för att studera och köpa in olika väv­ och spin­ nerimaskiner. En del maskiner ritade han själv och lät tillverka på plats.
Innovation
barn märktes det att Peter Wilhelm var driftig och hade sinne för affärer. Ef­ ter att ha blivit för­ äldralös vandrade Peter till Göteborg där han fick jobb som affärsbiträde. Så småningom blev han en företagsam handelsman, och efter att ha hjälpt danskarna under Napoleonkriget blev Peter Wilhelm en förmögen man.
Med pengarna i
bagaget flyttade han
tillsammans med sin
familj 1824 till Nääs
slott några mil utan­
för staden med avsikt att dra sig tillbaka för gott. Men lugnet på landet hade inte den lugnande inverkan han hade tänkt sig, så i stället bestämde han sig för att anlägga ett spinneri.
Familjen utvecklade och drev området i mer än 130 år, under en tid av världskrig och en industriell revolution som kom att förändra samhället för alltid. Spinnma­ skinen och den mekaniska vävstolen var nyss uppfunna, och plötsligt var det möj­ ligt att tillverka bomullsgarn av impor­
Så började brukssamhället Tollered, där arbetarna på fabriken erbjöds bostä­ der, ta form. Två tredjedelar av arbetar­ na var kvinnor. Det var svårare att hitta sysselsättning åt männen. Skola för bar­ nen och fri sjukvård för hela familjerna erbjöds dock. Trots detta var det ett hårt liv. De vuxna arbetade från sex på mor­ gonen till halv sju på kvällen sex dagar i veckan. Barnen fick jobba i fabriken från att de fyllt tolv år. Ergonomi var det inte tal om vid den här tiden.
Spinneriet var kvinnornas arbetsplats.
Från början fanns flera olika typer av tex­ tiltillverkning på Nääs Fabriker. Man var först i Sverige med att tillverka kardläder. Efterfrågan var växande, men på grund av ojämn tillgång på läder fick man inte tillverkningen att bli lönsam. En kort pe­ riod testade man även väveri och kläd­ produktion. Trots att efterfrågan verkar ha varit stor, lade man ner tillverkningen
efter knappt tio år till förmån för den mer lönsam­ ma spinneriverk­ samheten, som därefter kom att bli den huvudsak­ liga rörelsen.
Redan från början hade Nääs Fabriker legat långt framme när det gällde teknik. Belysningen i fa­ brikslokalerna ut­ gjordes av gaslyk­ tor med gas från ett litet oljega­ sverk, vilket för­ modligen var det första i sitt slag i Sverige.
När Peter Wil­ helm Berg dog, tog sonen Johan Theodor över. Han var raka motsatsen till sin far. Där fadern var drivande och idérik var sonen mer försik­ tig och konservativ samt mindre positiv
till förändringar och moderniseringar. Transporten av maskiner, bomullsba­ lar och garn mellan Göteborg och Nääs Fabriker skedde med hjälp av häst vilket naturligtvis var tungt och omständligt. Trots det motsatte sig Johan Theodor bygget av järnväg över Nääs ägor med station vid fabriken. Anledningen var
COUNTRYSMART • NÄÄS FABRIKER
och tradition
COUNTRY SMART
83