Page 72 - Svensk Schäfertidning Nr 6 2015 Nättidning

Juvertumörer
En allvarlig och vanlig sjukdom hos äldre schäfertikar!
TUMÖRSJUKDOMAR
BLIR ALLT VANLIGARE
Cancer slår till lika obarmhärtigt hos djur som hos människor. I en amerikansk un- dersökning visade det sig att ungefär 45 procent av alla hundar över tio års ålder dog av cancer. En annan undersökning vi- sade att ungefär 23 procent av alla hundar dör av någon cancersjukdom. Det beräk- nas att en av fyra hundar äldre än två år dör av cancer. Man kan därför konstatera att cancer är en vanlig dödsorsak hos våra hundar och man vet att cancer är vanligare inom vissa raser.
Förekomsten av cancer har de senaste åren ökat även hos andra sällskapsdjur. De lever idag längre tack vare mer so- fistikerad diagnostik och sjukdomsbe- handling samt bättre djuromsorg i form av bättre foder och fler möjligheter att vaccinera mot sjukdom. Denna allmänt förbättrade hälsa har istället gjort att ål- dersrelaterade sjukdomar, som till exem- pel cancer, har ökat.
Hundar brukar utveckla cancer i ungefär samma takt som människor gör medan katter drabbas lite mer sällan. Vissa typer
av cancer är vanligare inom vissa raser, el- ler hos det ena eller det andra könet. Hun- dar och katter i alla åldrar kan drabbas av tumörsjukdomar, men risken att utveckla en tumör blir större ju äldre djuret är. En del riktigt elakartade tumörtyper kan även angripa unga djur.
Resurs för cancerforskningen
Våra sällskapsdjur utvecklar tumörer spontant. De har dessutom utsatts för ina- vel, har ett väl utvecklat immunförsvar och delar sin livsmiljö med människor. I can- cerforskningen är därför spontana tumörer hos sällskapsdjur en värdefull men tyvärr underutnyttjad resurs. Det pågår dock ett nära samarbete mellan läkare och veterinä- rer som arbetar med cancer. Att testa med- iciner på försöksdjur som på konstlad väg fått cancer säger inte lika mycket som att prova en ny medicinering på en hund eller katt som spontant fått sjukdomen.
INLEDANDE UNDERSÖKNING
Alltför många djurägare tror tyvärr att det är helt normalt att djur får knölar när de blir äldre, men en knöl bör alltid undersö- kas. Veterinären ställer diagnos på hunden eller katten med hjälp av bland annat:
• en noggrann klinisk undersökning • röntgen
• blodprov
• vävnadsprov (biopsi)
Denna inledande undersökning är absolut nödvändig. Knölen kanske inte alls är en tumör och hunden eller katten kanske inte behöver gå igenom större undersökningar eller operationer.
Att undersöka med hjälp av händerna, så kallad palpation, är en viktig metod när en veterinär bedömer knölar. Men ingen vete- rinär kan med 100 procents säkerhet säga vilken sorts tumör det handlar om genom att bara titta och känna på den. Med ökad erfarenhet ökar givetvis chanserna, men helt säkert kan man aldrig vara.
Undersökning av celler (cytologi) från knö- len är det absolut snabbaste och enklaste sättet att ställa diagnos på till exempel knö- lar i huden. Veterinären tar ett cellprov var- på de uppfångade cellerna bedöms i mik- roskop. Det är viktigt att göra detta före en operation eftersom operationens omfatt- ning varierar väldigt beroende på vilken tumörtyp knölen består av. En del godar- tade tumörer, som till exempel fettknölar
Artikeln är skriven av Patricio Rivera som arbetar som klinikvete- rinär vid Evidensia Södra Djursjukhuset i Stockholm på den on- kologiska mottagningen med behandling av tumörsjukdomar hos hund och katt. Syftet med den här sidan är att sprida information och kunskap om cancer hos djur. Artikeln är tidigare publicerad på www.djurcancer.se och med författarens tillstånd att publiceras också i vår tidning.
JUVERTUMÖRER