Page 24 - Countrysmart Tema Skåne-2026

COUNTRYSMART • LARS LERIN
skapet. Jag ser så mycket fram emot att utforska Österlen mera och all konstnär- skap som finns här. Det är spännande, vet du.
En ny upptäckt hade han hunnit med dagen innan. Med till Skåne och Kabusa är Agneta Markgren, chef för guiderna på Sandgrund museum i Karlstad.
– Agneta tyckte att jag skulle följa med henne till Karl Fredrik på Eklaholm. Jag är väl inte så mycket för butiker, vet du. Men när jag klev in där blev jag överväl- digad av alltihop.
Karl Fredrik var på plats i buti- ken, och på Karl Fredriks vis blev det snabbt bestämt att han tog sig an både blomsterdekorationer och sponsring med sitt alkoholfria bubbel till torsdagens in- vigning.
– Så generöst av honom. Och jag kän- de på en gång att det skulle bli fint och bra att ha honom med på torsdag. För, vet du, jag är så nervös och jag vill bara att allt ska vara klart så att jag får åka hem igen. Jag är inte bekväm med att stå på scenen och såna situationer, vet du.
På något vis tar vi oss upp ur fåtöljer- na och från övervåningen ansluter Juni- or Lerin i sin pyjamas med tidningsmo- tiv. Också han är nervös, men av en helt annan anledning.
– Tänk om det inte kommer någon till invigningen! Hur gör vi då?
Men jag säger att han kan vara lugn. Han tror mig inte, men jag är säker. Så- klart kommer Österlen med omnejd att gå man ur huse för att bege sig till Ka- busa.
Efter fotostund med paret Lerin i trappan tackar vi för oss och TT tar över. Det kommer nog bli en lång dag för de båda, för Agneta som står för pla- nering och logistik. Agneta och Lars är vänner sedan skoltiden och hon vet vad just ”situationer” innebär för sin vän och arbetsgivare Lars Lerin.
– Lars ville alltid gå hem först från fester och andra arrangemang som han kallade just situationer.
Onekligen är Kabusa och den stun- dande invigningen just en situation. Det
krävs mycket för att det ska bli rätt och väldigt lite för att hamna snett.
Själva återvänder vi hem till vår re- daktion i Tomelilla och ser fram emot torsdagen. Tänk om det inte kommer någon!
Torsdag klockan 08:30 är vi tillba- ka samtidigt med Karl Fredrik, hans anställda Kajsa och lådvis med bubbel, blommor, dukar och bord. En tät dim- ma ramar in Kabusas tegelfasad, Karl Fredrik tar sig an blommorna och ut ur dimman lösgör sig den första besökaren. Kvinnan i grå rock berättar att hon och mannen rest från Göteborg för att var med på invigningen och vill vara på plats i god tid. Kan hon få hjälpa till med nå- got, blommorna kanske? Artigt tack men nej tack, och hon får nöja sig med att be- rätta om resan en gång till.
”Vet du, jag satt och googlade utan att direkt veta var- för. Och så dök Kabusa upp.”
Inne i konsthallen är Lars Lerin orolig. Måste han verkligen upp på scenen? Ja, säger Agneta, det måste han. Men Björn Ranelid kommer också att vara på den inhyrda scenen och allt kommer att gå bra. Kan han kanske fråga Karl Fredrik om han kan vara med också?
Det kan han, och vet du, det känns bra. Och, vet du, jag får en extra pratstund med Lars Lerin. Nu på vanlig stolar.
En timme innan invigningen börjar tar trubadur plats på scenen för att un- derhålla. Publiken strömmar till och Ju- nior lugnar sig, och det kommer att vara värt besväret att kliva in i rollen som Co- pacabana boy som vill ha skoj i sin blågu- la outfit från Melodifestivalen 2026.
Så händer plötsligt det som inte får hända – elen slutar fungera. Panik! Men rådiga Bo, Agnets man, styr upp och dramat blir kort men intensivt. Utanför blir trafiken allt tätare på väg 9 mellan Ystad och Simrishamn. Vägverket gör en snabb utryckning och ställer ut skyltar som begränsar hastigheten till 40 km i timmen. Strax efter tio gör Björn Rane- lid med hustru Margarets entré och de har enligt överenskommelse med Agne- ta tagit vägen genom den lilla entrén på Kabusas baksida. Men det har inte pas- serat obemärkt genom det som nu vuxit till publikhav. Ranelids får med sig en grupp besökare som tränger sig in. Lea Fredriksson lämnar sin plats i receptio- nen och ber vänligt men bestämt besö- karna att lämna lokalen. Hon möts av det för många människor givna, men obefo- gade, gnället om ingen eller dålig infor- mation. Motvilligt och morrande drar de sig tillbaka och nu blir det fokus på Björn Ranelid som undrar om han ska prata inomhus eller på scenen. Såklart är det scenen som gäller och han vill ha en mygga istället för mikrofon. Lea trollar fram en sådan och efter lite meckande är ljudet under kontroll.
Så blir klockan 11 och plats på scenen för Lars Lerin där Karl Fredrik hälsar honom och Junior välkomna till Öster- len. Publiken skålar i bubbel och Agneta introducerar Ranelid som tar med pu- bliken på en resa bland konstens stora mästare och en simtur över havet från stranden jag till stranden du. Det blir stor applåd och viss munterhet hos publiken när Agneta tackar honom och rättar ho- nom: Lars Lerin är född i Munkfors och inte Hagfors. Applåd igen.
Och nu är det dags för det alla barn, och för all del vissa vuxna också, väntat på. Musiken går igång och Copacabana boy och två dansare gör entré. Oj, oj, oj – publiken går igång och har skoj. Den gula plymen vajar i takt med musiken och Junior kan sina moves från tiden i Lets dance 2025 där han slutade på sjätte plats. Själv har jag turen att stå bredvid Lars L och Karl Fredrik och det blir en
24
COUNTRY SMART