Page 9 - Nytt om OCD nr 1_2017

BDD är ofta okänt inom vården
Även om dysmorfofobi/BDD (på engelska body dysmorphic disor- der) är en relativt vanlig sjukdom, så visar ny forskning från Linkö- pings universitet att många som är drabbade möter stor okunskap bland vårdgivare.
Den psykiska sjukdomen BDD innebär att den drabbade är kraftigt upptagen av något i sitt utseende som hon eller han upplever som fult eller groteskt. Även om andra sä- ger att det inte är något fel på utseendet, har den som är drabbad svårt att ta det till sig. Sjukdomen är förknippad med tidskrävande tvångsbeteenden, som att hela tiden försöka sminka över eller dölja den upplevda de- fekten. I sin forskning har Sabina Brohede, doktorand i medicinsk psykologi vid Insti- tutionen för klinisk och experimentell med- icin vid Linköpings universitet, utforskat vad det innebär att lida av BDD. I en studie har hon gjort djupintervjuer med femton kvinnor och män som har fått diagnosen.
– För dem som har BDD kan livet handla om att spara ihop pengar för att operera näsan för åttonde gången. De kan fastna framför spegeln i timtal. En person i stu- dien hade inte gått utanför hemmet på tre månader och stod framför spegeln i åtta timmar per dygn, säger Sabina Brohede.
Sabina Brohede menar att skam spelar en viktig roll. De drabbade vill inte bli sedda som fåfänga och det kan vara en anledning till att de undviker att söka hjälp, trots att de mår mycket dåligt.
– BDD är ju något helt annat än fåfänga. Men det är nästan så att normen idag är att man ska vara lite missnöjd med hur
man ser ut, inte minst som kvinna. När en person söker hjälp för sitt utseende kan det då vara lätt att tänka att perso- nen lägger för stor vikt vid det yttre. Men jag tror inte att det krävs särskilt många frågor för att förstå att det ligger något annat bakom. Vid BDD finns det en ång- estproblematik med tvångstankar och det är mycket vanligt med självmordstankar, säger Sabina Brohede.
Många drabbade söker hjälp på hudmot- tagningar eller plastikkirurgisk behand- ling, men tidigare forskning har visat att sådana behandlingar sällan hjälper, utan de kan snarare förvärra symtomen. BDD kan i stället behandlas med kognitiv bete- endeterapi och antidepressiv medicin.
I djupintervjuerna med personer som har diagnosticerad BDD har Sabina Brohede undersökt deras erfarenhet av sjukvården.
Sabina Brohede, doktorand i medicinsk psykologi. Foto: David Brohede
Många är besvikna och upplever att sjuk- domen är okänd även inom vården, vilket bidrar till att det är svårt för dem som li- der av den att få rätt hjälp. Hon hoppas att hennes forskningsresultat ska bidra till en ökad kännedom om sjukdomen bland vårdgivare och i samhället i stort.
För att få diagnosen BDD måste besvä- ren medföra ett signifikant lidande eller en funktionsnedsättning. Det räcker inte med en allmän upplevelse av att man inte ser tillräckligt bra ut.
– Det handlar om att fråga: ”Hur mycket påverkar det här ditt liv?”. Om det flö- dar fram en berättelse om att hela livet begränsas av detta, så kan det tyda på att det handlar om en BDD-problematik och då är det viktigt att erbjuda psykologisk behandling.
Diagnosen har funnits i 30 år, men det har forskats väldigt lite kring hur vanligt till- ståndet är. Sabina Brohedes studier av fö- rekomsten av BDD är de första i Sverige.
– BDD verkar vara en relativt vanlig sjuk- dom. Enligt mina studier är förekomsten i Sverige runt 1–2 procent, vilket är i samma storleksordning som anorexi, säger Sabina Brohede.
Text: Linköpings universitet
Forts. på nästa sida
NYTT OM OCD NR 1/2017 9