Page 5 - Nr4_2017

Forskning
Hopp om behandling för svårt OCD-drabbade
Det är ingen nyhet att djup hjärnsti- mulering kan fungera som alterna- tiv behandling vid tvångssyndrom. Detta har vi skrivit om tidigare i Nytt om OCD (nr 2 2015). Nu rap- porterar webbtidningen Dagens medicin om ytterligare en svensk studie med positiva resultat.
– Hittills har ingen av de elva personer med tvångssyndrom som testat metoden velat avbryta, vi har fått väldigt bra resul- tat berättar Matilda Naesström, ST-läkare vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand i psykiatri, för Dagens medicin (171018).
Djup hjärnstimulering (deep brain stimu- lation, DBS) är en etablerad neurokirurgisk behandling för neurologiska sjukdomar, exempelvis Parkinsons sjukdom, essentiell tremor* och dystoni**. Behandlingen har sedan 1990-talet även visat sig vara effek- tiv som behandling vid tvångssyndrom (Läkartidningen 160520).
Den aktuella studien har pågått i Umeå un- der sju år. Elva patienter med svåra tvångs- syndrom har fått två elektroder inopererade och via dem stimuleras millimeter stora om- råden i de delar av hjärnan som är överaktiva vid ångest. Stimuleringen har visat sig ha en ångestdämpande effekt. Hur detta egentli- gen fungerar är inte klarlagt, men hypotesen är att aktiviteten i nervcellerna runt de som överstimuleras reagerar med att dämpas.
Resultaten hittills är väldigt bra och deltagarna har i genomsnitt 46 procent mindre ångest i och med behandlingen, berättar Matilda Naesström.
– Det här är personer som varit väldigt handikappade av sina tvång och som nu kan få en mer fungerande tillvaro och kan- ske dra ner på medicinering, säger hon.
DBS handlar om att få kontroll över symptomen, snarare än om att bota. När patienten fått tillräcklig effekt av DBS, vilket tar ungefär ett år, är tanken att det ska vara möjligt för patienten att ge- nomgå psykoterapi – något som inte varit möjligt när symtomen varit för svåra. För personer som varit sjukskrivna ökar detta möjligheten att återgå till jobb eller stu- dier.
Matilda Naesström berättar för Dagens medicin att några av deltagarna har upp- levt sömnstörningar eller blivit för glada, på gränsen till hypomana, men det rättar till sig om man minskar stimuleringen. Däremot har ångesten kommit tillbaka bara ett par timmar efter att elektricite- ten stängts av.
Dagens medicin skriver att forsknings- projektet är under sammanställning och förhoppningen är att starta en randomi- serad studie under nästa år (en studie där patienter lottas slumpmässigt mellan två alternativ, red anm.). Parallellt med denna studie pågår flera studier runt om i världen där DBS testas vid olika psykiat- riska diagnoser. Fortfarande är dock det vetenskapliga underlaget begränsat, det är bara omkring 200 patienter med dep- ression och tvångssyndrom som deltagit i vetenskapliga studier rörande DBS.
– USA har som första land godkänt DBS för klinisk behandling av tvångssyndrom i undantagsfall, det blir intressant att
följa utvecklingen här, säger Matilda Naesström.
Källa:
Dagens medicin och Läkartidningen, bearbetat av Hannah Mälarborn
Behandling med DBS vid svåra psykiat- riska tillstånd kan uppfattas som kon- troversiell. Det är viktigt att komma ihåg att behandlingen riktar sig till de allra värst drabbade, personer som inte blivit hjälpta av annan typ av behand- ling. I Läkartidningen (160520) skriver Diana Djurfeldt, med. dr, överläkare, och hennes forskarkollegor, att forskare och kliniker inom psykiatri och neuro- kirurgi över hela världen har enats om etiska riktlinjer för DBS-behandling vid svåra psykiatriska tillstånd. De skriver vidare att DBS utvecklats till en säker behandling som kan utföras med hög precision. Forskningsresultaten pekar mot att behandlingsvinsterna överväger riskerna, även om erfarenheten och där- med evidensläget är under uppbyggnad.
* Darrningar utan känd bakomliggande orsak. ** Dystoni är den medicinska beteckningen för ett neurologiskt tillstånd med många olika uttrycksformer. Det kan röra sig om vridande och/eller ofrivilliga rörelser, särskilt i form av grimaser, sammandragning av ögonlocken, sned huvudhållning, ”skakning” av huvudet och kramper.
NYTT OM OCD 4/2017 5