Page 20 - Jubileumsbok 50 år

DE FÖRSTA TIO ÅREN
Skylthållare gav lönsam start
– Under den här tiden läste jag i Lund, säger Lalle, och höll på att avsluta mina studier. Under den tiden var jag ofta och hälsade på en gammal god vän i Schweiz, Claes Jung. Vid ett av mina besök visade sig att man hade ett finurligt system när det gällde beskattning av fordon. Det räckte att man hade en nummerskylt och kunde sedan flytta över nummerplåtarna till en annan bil. Det fungerade förträffligt eftersom det satt en skyltram på alla bilar som det var enkelt att skjuta in registrerings- skyltarna i.
1973 skulle alla nummerplåtar i Sverige bytas ut. De lokala landskapsskyltarna som inleddes av en bokstav skulle bytas ut mot plåtar med tre bokstäver och tre siffror.
Här såg man naturligtvis en affärsidé, tänk att få pro- ducera alla dessa nya skyltar åt hela Sveriges fordonsflotta. – Vi hade långt gångna förhandlingar med ett engelskt företag som vi tänkte skulle tillverka samtliga skyltar till
18
Sverige. Vi åkte dit och tittade på tillverkningsprocessen och försökte sälja in idén till Transportstyrelsen. Det var dock en föråldrad tillverkning och det var verkligen tur att det inte blev något av det. Ska jag vara ärlig hade vi nog ingen aning om hur många skyltar det egentligen handlade om, påpekar Olle.
När Transportstyrelsen tackat nej till erbjudandet att köpa skyltar av Setrab tog man till plan B.
Vännen Claes lyckades lokalisera vem som tillverkade de Schweiziska skyltramarna och en offert begärdes på ramar anpassade efter de nya svenska skyltarnas format. En långsmal och en fyrkantig. Och det blev en formida-