Page 22 - Jubileumsbok 50 år
P. 22
DE FÖRSTA TIO ÅREN
att förklara vad vi skulle med all bensin. Till slut fick vi fortsätta vår färd, rejält försenade.
Nya produkter
Även om försäljningen av oljekylare fortsatte att växa fanns det stort utrymme för nya produkter i portföljen hos Setrab. Skylthållare och varningstrianglar var ju något av engångskaraktär och efter det gällde det att finna nya produkter.
Av en för Olle och Lalle gemensam god vän (Alf Näslund från Trelleborg) fick man tipset att kontakta företaget Momo i Italien. De tillverkade läderrattar och
20
exklusiva aluminiumfälgar och hade ingen representation i Skandinavien.
– Vi byggde upp en väldigt god kontakt med Momo, menar Lalle, och fick rätten att sälja Momos produkter i hela Skandinavien.
– Det gick väldigt bra. Vi presenterade produkterna för Saab i Trollhättan och Volvo i Göteborg och fick kontrakt med båda företagen. Vi sålde 10.000-tals rattar och aluminiumfälgar till dem.
– Under 1974–75 lyckades vi få en agentur på en annan leverantör av fälgar. Denna gång ett engelskt företag som hette Minilite. De existerar för övrigt fortfarande. Vi var flera gånger i England, dels för att vi köpte kylarna från Serk Services i Oxford och dels för att vi hade regelbundna kontakter med MiniLight-fabriken utanför London.
I princip alla taxirattar i Sverige på den tiden kom från Setrab. Man hade alltid 7–800 rattar på lager. Leveran- tören Momo blomstrade vid den tiden och hade 4–500 anställda men dödsstöten för att byta rattar kom i sam- band med att airbags monterades in. Då blev det i princip omöjligt att byta ratt. Momo för idag en tynande tillvaro men existerar fortfarande.
Faktarubrik
England på den här tiden var väldigt gammaldags, företagen hade ganska nedgångna lokaler och
inte minst affärstraditionerna i England var mycket annorlunda jämfört med i Sverige. Dagen började med ett kort möte på morgonen där det serverades te med mjölk i. Ett möte som ganska snabbt över gick i en lunch med gin o tonic eller öl. Och lunchen ville i princip aldrig ta slut.
I Italien var det betydligt mer ordning och reda. Ingen alkohol förekom under dagarna och företa gen verkade mer måna om hur man framstod. Bättre lokaler och struktur på kontoret var mer i enlighet med svenska förväntningar.