Page 28 - Bilfamiljen

1920-talet
Human Resources Anno 1921
Inför registreringen av Förenade Bil Aktiebolaget i Malmö och bolagets uppstart anställdes
personal, verkstadsarbetare och det underhandlades gällande förmanstjänster. I ett styrelseprotokoll, av den 31 januari 1921, beskrivs förfarandet gällande personalen, den tidens HR.
Även inredning, verkstadsutrustning, maskiner och smideshärd avhandlades enligt protokollet.
Närvarande voro: Herrar Linander, Widner samt Leveau och Ingeniör Windh.
§ 1.
Direktör Widner hade förberedande underhandlat med Verkmäs- tare Theander och Förman Andersson å gamla Motorindustri
A.B. om överflyttande till nya bolaget som förmän mot en lön för den förre av Kr 450:– samt för den senare av Kr 400:– pr månad
+ 2% tantiéme, detta enär det ansågs lämpligt att förvärva bägge dessa personer, då de kunde draga med sig en hel del kunder. Såväl Theander som Andersson voro närvarande vid sammanträdet och meddelade, att de på grund av bättre erbjudande från Herr Johan Schoug föredrogo att stanna vid den gamla verkstaden. De löne- villkor, de skulle av Schoug erhålla voro för Theander Kr 500:– och för Andersson Kr 450:– pr månad samt 5% tantiéme å verkstadens vinst.
Då vidare underhandlingar med dem bägge tillsammans här- igenom syntes resultatlösa, anmodades Theander att avlägsna sig, och underhandlingarna fortsattes med Andersson, vilka resulte- rade i, att denne engagerades som förman till verkstaden, med skyldighet att även själv deltaga i arbetet, mot en månadsavlöning av Kronor 500:– samt 2% tantiéme å verkstadens nettovinst, på samma sätt som Ingeniör Windhs tantiéme kommer att beräknas.
Andersson erhöll även på begäran 8 dagars semester att uttagas vid lämplig tidpunkt under året.
§2.
Arbetstiden skall vara mellan kl. 8 – 11.30 f.m. samt 12 – 5 e.m. utom om lördagar, då arbetstiden skall vara kl. 8 f.m. – 1.30 e.m.
§3.
Ingeniör Windh meddelade, att följande arbetare från den gamla verkstaden engagerats att börja den 1 februari, och skola de till en början sysselsättas med uppmontering av transmissioner, maski- ner o. dyl.
§ 4.
Inkomna förslag till hyllor och inredningar genomgingos och beslöts: att hylla i utställningslokalen enligt ritning skulle beställas av firma Ström & Ekberg till ett pris av Kr 2.200:– ./. 5%. I detta pris skall då ingå korkmatta å disken, med mässingslister;
2 st. filbänkar till verkstaden enligt ritning men avkortade från 14125 till 13000 m/m dock med samma antal avdelningar som förut, d.v.s. för 20 skruvstycken, skulle även beställas av Ström & Ekberg till ett pris av Kr 980:– ./. 5% avdrag samt det ytterligare avdrag, som kan anses motiverat, på grund av att bänkarna göras kortare;
hylla för verktyg till Verktygsrummet enligt ritning 4200 x 3435 m/m. med 96 fack skall köpas av S. Nyborgs Möbelfabrik, Malmö, för ett pris av Kr 495:– ;
2 st. arbetsbord till gummiverkstaden enligt ritning skola likaledes köpas av S. Nyborgs Möbelfabrik till ett pris av Kr 195:–.
Vid beställningar av dessa skall föreskrivas prima torrt, knastfritt trä och omsorgsfullt utförande med noga tillpassning.
Herr Leveau meddelade, att å transmissionsställning under hand anbud infordrats och beställning lämnats till A.B. G. & L. Beijer samt att dessa delar redan voro levererade.
Av firman A.B. Wilh. Sonesson & Co. Skulle beställas;
7 lagerbockar N.K.A., 2 kopplingar samt erforderliga stålaxlar, allt enligt specifikation och erhållen offert.
Vidare skulle från Sonessons beställas;
1 st. D.F.A. 240 x 1500 m/m ”Chemnitzer” gängskärningssvarv,
1 st. ”Gothia” 150 x 1000 m/m svensk
1 st. nr 1 1⁄2 ”Milwaukee” fräsmaskin med rundbord,
1 st. ”Thule” shapingmaskin
1 st. ”Greenfield” slipmaskin komplett
1 st ”Abrasive” nr. 1 slipmaskin
1 st. pelarborrmaskin S.V.
1 st. kallsåg,
1 st. smideshärd 1000 x 800 mm S.V. 28 a (eventl. En tysk smides- härd av något billigare utförande), rökfång till smideshärden,
1 st. smidesventilator V.E.L.
Wahlström Janne Nilsson Jeppsson Walter Brandt
för en timlön av Kronor 1.75
” ” ” ” ” ”
” ” ” ” ” ” ” ” ”
1.75
1.75 samt 1.15
Redan från början skall Ingeniör Windh ansvara för att ett ordent- ligt arbets- och kalkylsystem blir upplagt, så att intet arbete utföres utan att motsvarande arbetslapp och arbetsnummer finnes.
24