Page 60 - Bilfamiljen
P. 60
1940-talet
Ungdom som kommer – Racerklubben Navet
Nordiska Motortidningens utsände journalist Joey, rapporterar efter ett besök hos de motorbitna Bjärreds-ungdomarna:
Racerklubben Navet har sin verksamhet hemma hos familjen Söderström och kan stå för återväxten av den skånska racerförarstammen.
Om Skåne kommer med i speed- wayserien redan nästa år blir det kanske svårt att få fram ett riktigt starkt lag, som kan hävda sig i den knivskarpa konkurrensen. Men om ytterligare några säsonger skall det inte möta något hinder att komma med ett verkligt kämpalag, ty då lär väl grabbarna från ”Navet” vara vuxna att grensla en racerbåge.
”Navet”? Vad är det för någon- ting? Kära vänner är ni inte allmän- bildade? ”Navet” är de motorbitna
Bjärredgrabbarnas egen klubb. Det är genom den, som återväxten av den skånska racerförarstammen är säkrad. Delvis i varje fall...
”Navet” är en samling racersugna grabbar i 7–17- årsåldern, som tröttnat på att stå på Arlövs Motor- stadion och vara overksamma, när det ena fartåket efter det andra blåser förbi.
– Vi ska’ köra själv, resonerade grabbarna. Och det blev faktiskt körning av så småningom. Visserligen inte på någon ettrig JAP eller SRM men i alla fall
på en vanlig ”båge”, som gjorts så lik en speedway- maskin som möjligt. Det var i fjor vintras grabbarna började realisera sina planer, och att det gått att
genomföra dem har man till mycket stor del 16-årige klubb- och tävlingsledaren Jan Söderström att tacka för. Han har lagt ned mycket arbete för att de något yngre kompisarna skall få sin farthunger stillad.
Men generalen ensam vinner inte slaget, och Jan har förstått att omge sig med duktiga medarbetare. Där har vi kassören Gunnar Eriksson och depåchefen Christian Åkesson för att nämna ett par av dem. I styrelsen är dessutom Östen Johansson med. Han är förarnas representant.
Som sagt, ”Navet” började sin verksamhet i fjor vintras, och första frågan var: Hur få tag i en lämplig bana? Den frågan löste sig själv genom att klubben generöst nog fick disponera en tomt tillhörig direktör Allan Söderström i Förenade Bil, och som tidigare använts som barnkoloni. Grabbarna döpte bums om den gamla barnkolonien, och i dag heter den ”Racer- kolonien”. Och så sattes arbetena igång. Man lade upp en 175 meter lång och sluten bana, och det jobbet lyckades klubben med, ty när den första tävlingen, ”Sommarfräsen 1948”, kördes igång, var det på en efter förhållandena högklassig bana, som t.o.m. för- setts med doserade kurvor.
Gissa om grabbarna trivas! De har skaffat sig gamla ramar och skruvat ihop riktiga fartåk. Tävlingsdepån och sekretariatet har placerats i den gamla koloni- byggnaden, som ligger inne i slingan. ”Maskinerna” ställas upp på byggnadens veranda liksom i en vanlig depå, och både förare och cyklar är försedda med tävlingsnummer, så att publiken kan följa med i det stencilerade programmet, vilka förare det är som för tillfället utkämpar de bittra striderna i kurvorna och på rakorna.
56