Page 17 - Yoga Hela Livet KORR - FINAL

självbilden förändras och vi kan förlora känslan av att vara behövda. Därför anses det enligt aktivitetsteorin att dessa förlorade roller behöver bytas ut mot andra. Social samvaro och olika aktiviteter uppmuntras för att skapa förutsättningar för gott och meningsfullt åldrande.
Motsatsen till denna inställning kallas för disengagementsteorin. Enligt denna är det en logisk process för en åldrande individ att dra sig undan och lämna ifrån sig olika roller. Det är även rimligt att samhället distanserar sig från den åldrande personen. Processen anses vara en naturlig del av livet som inte medför smärta eller besvikelse hos individen och förbereder denne inför döden.
Här betraktas ålderdomen som en del av individens utveckling. En äldre människa har möjlighet att transcendera, röra sig bortom den materiella verkligheten och komma i kontakt med något större och betydelsefullare bortom tid och rum. För att beskriva sin teori har Tornstam tagit zenbuddhismens filosofi till sin hjälp. Han utgår ifrån att zenbuddhister har ett annat perspektiv på världen där gränser mellan du och jag, nu- och dåtid suddas bort.
Zenbuddhisten är inte världsfrånvänd utan existerar aktivt i världen, men ser den ur ett annat perspektiv. I stället för att fortsätta med de levnadsmönster som är dominerande i medelåldern antar teorin att ålderdomen har sin egen mening och karaktär, att det finns ett värde och en utveckling i att vara allt mindre aktiv, dra sig undan, ha färre sociala kontakter och i stället uppnå en djupare kontakt med något omätbart men värdefullt. Gerotranscendens innebär en utvecklingsprocess, en möjlighet till visdom på äldre dagar.
Teorin har mött kritik för att påminna alltför mycket om disengagementsteorin på så vis att blicken vänds inåt och äldre människor skulle kunna lämnas i passivitet. Tornstam underströk dock att gerotranscendens och aktivitet inte är varandras motsatser utan snarare kan komplettera varandra.