Page 44 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 44
Klavreström grunda ett järnbruk vid strömmen i
Klavreda och 1740 uppbyggdes masugn
och stångjärnshammare. Efter flera
ägarbyten och blygsam verksamhet köptes
bruket 1811 av J L Aschan, ägare till
Lessebo bruk. Aschan beslöt att satsa på
gjutning och 1816 flyttades större delen av
gjutgodstillverkningen från Lessebo till
Klavreström, där en stjälpugn tillkom, men
man göt till största delen från masugnen.
En kupolugn införskaffades 1863 och 1877
tillkom ett valsverk, som dock aldrig kom i
rationell drift. Klavreström kom jämsides
med Huseby, Åminne och Örmo att bli den
största tillverkaren av gjutgods i Småland
under 1800-talets senare del. Masugnen
blåstes ner runt 1880 och revs 1910, men
gjutgods tillverkades ända fram till 1970-
talet. Av den äldre bruksepoken återstår
idag bara bruksherrgården från ca 1830, ett
Historik magasin från 1828 och smedbostäder från
Klavreström bestod från början av 1830-talet. Klavreda kvarn låg från början
vid inloppet till Norrsjön men flyttades
Klavreda by, som går tillbaka till 1842 till nuvarande plats. De två gårdarna.,
medeltiden och omnämns första gången
1428, då Erik Puke och Bengt Petersdotter Bruksgård och Östregård fanns kvar ännu
(Bonde) får Klafwraquern vid arvsskifte runt sekelskiftet men uppgick senare i
efter sin far. 1480 byter biskopen och samhället. Deras mycket begränsade
utmark låg på västra sidan om
domkapitlet i Växjö till sig en gård av Änghultasjön. Gårdarna var belägna
Arvid Trolle. 1545 finns det två gårdar i
Clffreda tillhörande biskopen i Växjö. Man omedelbart väster om Sågviken. Till bruket
anser att namnet är sammansatt av Klavra, hörde ett antal torp, varav många låg på de
som kan vara ett delnamn på Mörrumsån gamla säterierna Kolshults och Änghults
marker, vilka ingick i brukets domäner.
och eda = ed = gångställe förbi en fors. 1895 kom järnvägen till Klavreström och
därmed började tätorten ta sin form. Här
tillkom järnvägshotell, affärer, post m m
och omkring 1910 byggdes en del små
egna hem främst i området nordväst om
bruket. Här tillkom också några flerfamiljs
arbetarbostäder. Omkring 1920 uppfördes
ett missionshus, som inte längre finns kvar,
och en ny skola. I början på 1900-talet
anlades en såg strax nordväst om samhället
Masugnen 1909 vid Norrsjön. Efter konkurs 1918 låg
platsen öde till 1928, då snickerirörelse
Under tidigt 1700-tal kom en gård i kom igång här och 1929 byggdes ett
Klavreda i ryttmästaren F R Johnstones gjuteri, som kom att kallas Klarviks, en
ägo. Han ägde också Lidbohult (Libbhult). industri som fortfarande finns kvar. 1931
1736 fick ryttmästaren tillsammans med skedde en stor omdaning på bruksområdet.
löjtnanten L J Silfversparre privilegier att En del äldre industribyggnader revs och ett
