Page 55 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 55
Åseda socken vanligen i tre till fyra delar. Sjömillan har
Åseda är kommunens nordostligaste delats mest - i åtta delar.
socken, som i norr gränsar till Jönköpings Den ekonomiska basen har varit skogs-
län och i öster till Kalmar län. Åseda och jordbruk och de industriella
samhälle är kommunens största tätort och etableringarna har skett först på 1900-talet.
administrativa centralort. Socknens storlek Då är det Åseda som växer ut till den enda
är ca 25x15 km i nord-sydlig riktning. Den tätorten i socknen.
består till stor del av högslätt med en Badeboda
högsta punkt på 310 m ö h, dvs bland de
högsta punkterna i Kronobergs län. Sjöarna
är talrika men inte särskilt stora. Störst är
Säljen, Hultbren, Juven, Urasjön och
Hökasjön. Området tillhör till största delen
Alsteråns sjösystem med Badebodaån som
den största ån. Socknen innefattar många
små och stora mossar och kärr. Jordarten
består av stenbunden morän och
åkerarealerna är begränsade. Socknen är
jämte Älghult den skogrikaste i
kommunen.
Området är fornlämningsfattigt. De flesta
registrerade förhistoriska fornlämningarna
finns i och runt Åseda, som således tidigt
skiljer ut sig som det centrala
bebyggelseområdet, där naturligtvis Historik
Badebodaån har stor betydelse för
bebyggelselokaliseringen. Byn Fröseke i Badeboda bestod under medeltiden av en
nära anslutning till Åseda antyder att den enda skattegård, kanske den gård, vars
hedniska kultplatsen funnits här med invånare en gång ägde den ovan på sid xx
dyrkan av guden Frö/Frej, medan den omtalade badebodaskatten. Namnet skrevs
kristna kyrkan förlades vid Åseda bys 1538 Badabodum och förleden har med
hedniska gravplats, som legat strax öster bad och bastu att göra. Storskifte gjordes
om den nuvarande kyrkan. Vid 1782. Byn låg då koncentrerad till det
medeltidens slut fanns det 79 område där 1:10 idag ligger och bestod av
bebyggelseenheter i socknen, varav mer än tre kringbyggda gårdar, som benämns
hälften var ensamgårdar. De byar som kronoskatterusthåll. Efter skiftet flyttade
fanns bestod oftast av två till fyra gårdar. två gårdar, nu 1:130 och1:26 sydöstut till
Bara Göljehult, Mörtelek och Sissehult nuvarande plats. 1820 gjordes enskifte och
bestod av fem till sex gårdar. Nästan efter detta flyttade gården 1:2 norrut. År
hälften av gårdarna var frälseägda, 15 % 1900 fanns fyra gårdar i Badeboda. Till
ägdes av kyrkan och resten av självägande byn har hört två kvarnar vid ån samt ett
bönder. Berg, Brinkelid, Göljhult, tiotal torp och backstugor. Långt inne i
Sandsjöryd och Sissehult var sätesgårdar, skogen nära Hultsjön låg husartorpet
alla utom Sissehult bara en kort period. Linnehult också kallat Lindbergs torp. Den
Bebyggelsen låg under äldre tid och ligger sydligare kvarnen fanns redan 1782.
fortfarande klungvis utspridd åtskild av Eventuellt kan den nordliga också ha
obeboeliga våtmarksstråk. Vid 1900-talets funnits då, men kartan sträcker sig inte till
början fanns 306 brukningsenheter och 197 detta parti av ån. 1820 finns den markerad
torp på 86 bebyggelseenheter. tillsammans med ytterligare en kvarn som
Hemmansklyvningen har varit måttlig, tillhörde Elmedal.
