Page 17 - AM200810
P. 17
4
Djasabra 8 ougùstùs 2020
MISTERIONAN
BONERIANO
Ònsebar korespondiente resultá ku e wesu ta su funshon, áwaseru no kai manera machete, sambèchi, hacha, angua,
Un fenómeno interesante i mis- funshoná i ku pues e persona enbèr- mester ta, e mandatario mester a klabu etc. Spesialmente e ònsebar
terioso, ku no por keda for di e seri dat ta bira invisibel, su enemigunan buska manera di laga kai, pasobra aki tabatin un amor grandi pa fene-
aki dediká na spiritu i kosnan straño mester warda nan kurpa. E tabata t’e a trese mala suerte. ta. Den bok’i pueblo, referiendo na e
i kisas ineksplikabel na Boneiru, ta drenta nan kas pa molestiá nan, Adelantá tambe, for di e promé ònsebar aki, nan tabata bisa: “E ta
esun di “ònsebar”, derivá for di e tira e habitantenan ku piedra, kita dia di trabou di e gezaghebber nobo, kome feneta”.
palabra na hulandes “onzichtbaar”. kuadronan for di muraya, dal mue- Buchi i Fermin tabata bishitá e fun- E ònsebar aki tabata amor spe-
Ònsebar pues ta un ser, un figura, belnan kibra, lanta muchanan fo’i shonario aki pa mustr’é ku awa mes- sial pa un sierto kas den Pietermaai.
invisibel. E ta konosí tantu na Bonei- soño, hisa wea for di konfó i basha ter yobe pa tin kosecha. Si áwaseru Hopi hende tabata akudí na e kas
ru komo Kòrsou, tambe den vários e kontenido abou, bòltu konfó mes, keda sin kai e aña ei, “meneer” – asi- aki pa tira feneta, tin bes te asta
otro kultura tambe. asta riba hende. E spesialidat di na nan tabata yama gezaghebber – kaha kompletu, abou i djis un ratu e
Segun tradishon oral, ònsebar ònsebar sinembargo tabata di bom- mester a buska manera di bai for di fenetanan aki tabata disparsé den
ta un persona ku podernan mágiko bardiá kas i hende ku piedra. Boneiru mesora. forma misterioso. Ònsebar tabata
pa, tin bia ku yudansa di diabel òf su Un anochi Buchi Stel – ‘Stel’ ta- bai ku nan.
asistente almasola, hasi su mes in- Na kareda bata su beinam – i su segundo kasá, E ora ku e ònsebar aki tabata ku-
visibel pa otro hende. Un ònsebar, si e kuminsá ku su Regina, tabata sintá dilanti nan kas minsá operá tabata na momentu ku
Den su buki ‘Volkskunde van práktikanan den un kas, tabata bai na Nort di Saliña. Tabata den e tem- solo ta bahando. Miéntras ku skuri-
Curacao’, ku ta enserá tambe es- asina leu te asta ku e tabata pone pu ku ònsebar tabata hopi aktivo. dat tabata drenta, e ònsebar tabata
tudionan hasí na Boneiru, Nicolaas e habitantenan na kareda despues. Regina a roga Buchi pa drenta kas bira aktivo band’i e kas en kestion.
van Meeteren a dediká atenshon na E doño lógikamente no por a haña i sera porta i bentana snòksnòk ora Asta promé ku solo baha mes un
e fenómeno ònsebar. Entre otro el fásilmente personanan nobo pa hür ku solo a baha. Pero Buchi Stel a multitut di hende tabata akudí na e
a duna e definishon ariba indiká di su kas, komo ku e storianan tokante bisa Regina ku e si no tin miedu di kas na unda e ònsebar tabata operá.
‘ònsebar’. ònsebar aki tabata plama masha ningun ònsebar i ku e ta bai pafó i E situashon aki a dura hopi tem-
lihé den pueblo. E kas tabata keda habri su atras pa ònsebar. Buchi a pu, sin ku polis por a hasi algu. Polis
Wesu di pushi bashí, te ora ku un persona ku no bai pafó tambe, a habri chanchan pa no tabatin tampoko un splikashon
E persona ku kier a hasi su mes tabata kere òf no tabatin miedu di ònsebar. Un piedra a alkans’é nèt na satisfaktorio pa e suseso misterioso
ònsebar riba un sierto dia i na sier- ònsebar, riska bai biba den un kas di su chanchan. aki. Pero despues di masoménos 10
to ora mester a kuminsá na buska spiritu asina. dia diripiente no tabata sinti e ònse-
un pushi kompletamente pretu. No Na Boneiru mes tin diferente Algun kaso bar mas. Nunka mas niun hende por
mester tin niun mancha di otro koló kas na unda ku a sinti moveshon di Nicolaas van Meeteren den a haña un splikashon pa loke a pasa
na kurpa dje animal. Seguidamente ònsebar i e kasnan aki a keda hopi ‘Volkskunde van Curcao’ ta relatá durante e dianan ei den e bario Piet-
e persona tabata mata e pushi aki, tempu bashí. Un detaye interesante di algun kaso di ònsebar na Kòrsou. ermaai na Kòrsou. Semper el a keda
segun reglanan spesial, pronunsi- sinembargo ta e echo ku stranhero- E ta skirbi ku na fin di siglo 19, nèt un misterioso i e storia a keda pasa
ando algun fórmula mágiko. nan, spesialmente Oropeo i Meri- promé ku aña 1900, no tabata pasa di generashon pa generashon, te ku
Despues di e ritual di matamen- kanonan, si no tabatin miedu di bai kasi niun dia ku ònsebar no tabata Nicolaas van Meeteren a registr’é
tu di e pushi, e persona tabata bai biba den un kas asina. Pa straño laga tende di dje aki i aya riba e tambe den su buki ‘Volkskunde van
herebé e animal. Na momentu ku ku por parse, nan si no tabata sinti isla. Ònsebar tabata terorisá sierto Curacao’.
e bira moli, tabata saka kuidadosa- nada di e práktikanan di ònsebar. barionan, kaminda e tabata bom-
mente delaster un wesu, asta esun Na Nikiboko tin un kas asina. Di e bardiá algun kas spesífiko ku piedra,
di mas chikitu, for di karni dje pushi. lanthùis di Washikemba tambe nan hasiendo bida di e pobernan hende-
Tabata limpia esakinan i laga nan ta bisa ku tin ònsebar òf, mas popu- nan un fièrnu total.
seka. lar bisá, spiritu. Pero riba esei mi lo E barionan mas gustá den e épo-
Atrobe, riba un sierto dia, tabata bini mas ekstenso despues den un ka ei pa ònsebar na Kòrsou tabata
pone nan un pa un dilanti un spil. otro entrega. ‘Den Coco’, Cornetplein, Baron,
Si un dje wesunan aki no reflehá Berg Altena i e kayanan smal den
den e spil, esaki tabata nifiká ku e Nort di Saliña Punda i Otrobanda. Pero polis no
orashonnan i petishonnan na diabel Den e pueblo di Kunuku Bieu, ku tabata konfia e kos i hopi bia tabata
a duna e resultado deseá. despues a haña e nòmber di Nort gara e muchanan baldadi ku tabata
E persona en kestion e ora ei di Saliña, tabatin un ònsebar ku ta- hunga pa ònsebar, pero ku pues ta-
únikamente mester usa e wesu aki bata molestiá e habitantenan pisá. bata bon visibel.
komo un tipo di amuleta, kologando E ònsebar aki tabata pone e bario Masoménos na aña 1885 un
esaki na su garganta na un kadena aribabou. E pober hendenan tabata ònsebar tabata tene e habitantenan
di metal òf un kabuya fini. Hasiendo biba un periodo largu den spantu. di Pietermaai den un tenshon for-
esaki e ta bira invisibel pa tur wowo E ònsebar ei no tabata respetá ni mal. Pero e ònsebar aki no tabatin
humano. Solamente pa bestia, Buchi Stel (Stefan Thodé), un hòm- mal intenshon, den sentido ku e no
manera kachó, pushi, buriku i ka- ber fuerte i temibel di e bario. Tur tabata tira hende òf kas ku piedra.
bainan e tabata ke visibel. Un tipo di hende tabatin temor i rèspèt pa Bu-
persona asina no tabatin un sombra chi i su ruman Fermin Thodé, ku sa Feneta
i e no tabatin tampoko refleho di su tin e kustumber te asta di pone òrdu E mania di e ònsebar aki ta ku e
imágen si e para dilanti un spil. riba gezaghebber. Si por ehèmpel, tabata pone tur opheto òf artefakto Tabata usa wesu di pushi pa bira
Si despues di e eksperimentunan despues ku un gezaghebber asumí skèrpi disparsé. Entre otro kuchú, ònsebar.