Page 17 - AM200810
P. 17

4
                                                                                               Djasabra 8 ougùstùs 2020
      MISTERIONAN






                                            BONERIANO



















                   Ònsebar                 korespondiente resultá ku e wesu ta  su funshon, áwaseru no kai manera  machete, sambèchi, hacha, angua,
          Un  fenómeno interesante  i mis-  funshoná i ku pues e persona enbèr-  mester ta, e mandatario mester a  klabu etc. Spesialmente e ònsebar
       terioso, ku no por keda for di e seri  dat ta bira invisibel, su enemigunan  buska manera di laga kai, pasobra  aki tabatin un amor grandi pa fene-
       aki dediká na spiritu i kosnan straño  mester warda nan kurpa. E tabata  t’e a trese mala suerte.           ta. Den bok’i pueblo, referiendo na e
       i kisas ineksplikabel na Boneiru, ta  drenta nan kas pa molestiá nan,      Adelantá tambe,  for di e promé  ònsebar aki, nan tabata bisa: “E ta
       esun di “ònsebar”,  derivá for di e  tira e habitantenan ku piedra, kita  dia di trabou di e gezaghebber nobo,  kome feneta”.
       palabra na hulandes “onzichtbaar”.  kuadronan for di muraya, dal mue-   Buchi i Fermin tabata bishitá e fun-   E ònsebar aki tabata amor spe-
       Ònsebar pues ta un ser, un figura,  belnan kibra, lanta muchanan fo’i  shonario aki pa mustr’é ku awa mes-  sial pa un sierto kas den Pietermaai.
       invisibel. E ta konosí tantu na Bonei-  soño, hisa wea for di konfó i basha  ter yobe pa tin kosecha. Si áwaseru  Hopi  hende  tabata  akudí  na  e  kas
       ru komo Kòrsou, tambe den vários  e kontenido abou, bòltu konfó mes,  keda sin kai e aña ei, “meneer” – asi-  aki pa tira feneta, tin bes te asta
       otro kultura tambe.                 asta riba hende. E spesialidat di  na nan tabata yama gezaghebber –  kaha kompletu, abou i djis un ratu e
          Segun tradishon oral, ònsebar  ònsebar sinembargo tabata di bom-     mester a buska manera di bai for di  fenetanan aki tabata disparsé den
       ta un persona ku podernan mágiko  bardiá kas i hende ku piedra.         Boneiru mesora.                     forma misterioso. Ònsebar tabata
       pa, tin bia ku yudansa di diabel òf su                                     Un anochi Buchi Stel – ‘Stel’ ta-  bai ku nan.
       asistente almasola, hasi su mes in-            Na kareda                bata su beinam – i su segundo kasá,    E ora ku e ònsebar aki tabata ku-
       visibel pa otro hende.                 Un ònsebar, si e kuminsá ku su  Regina, tabata sintá dilanti nan kas  minsá operá tabata na momentu ku
          Den su buki ‘Volkskunde van  práktikanan den un kas, tabata bai  na Nort di Saliña. Tabata den e tem-    solo ta bahando. Miéntras ku skuri-
       Curacao’, ku ta enserá tambe es-    asina leu te asta ku e tabata pone  pu ku ònsebar tabata hopi aktivo.  dat tabata drenta, e ònsebar tabata
       tudionan hasí na Boneiru, Nicolaas  e habitantenan na kareda despues.  Regina a roga Buchi pa drenta kas  bira aktivo band’i e kas en kestion.
       van Meeteren a dediká atenshon na  E doño lógikamente no por a haña  i sera porta i bentana snòksnòk ora  Asta  promé ku solo baha mes  un
       e fenómeno ònsebar. Entre otro el  fásilmente personanan nobo pa hür  ku  solo a  baha.  Pero  Buchi  Stel  a  multitut di hende tabata akudí na e
       a duna e definishon ariba indiká di  su kas, komo ku e storianan tokante  bisa Regina ku e si no tin miedu di  kas na unda e ònsebar tabata operá.
       ‘ònsebar’.                          ònsebar aki tabata plama masha  ningun ònsebar i ku e ta bai pafó i        E situashon aki a dura hopi tem-
                                           lihé den pueblo. E kas tabata keda  habri su atras pa ònsebar. Buchi a  pu, sin ku polis por a hasi algu. Polis
                Wesu di pushi              bashí,  te ora ku un persona ku no  bai pafó tambe, a habri chanchan pa  no tabatin tampoko un splikashon
          E persona ku kier a hasi su mes  tabata kere òf no tabatin miedu di  ònsebar. Un piedra a alkans’é nèt na  satisfaktorio pa e suseso misterioso
       ònsebar riba un sierto dia i na sier-  ònsebar, riska bai biba den un kas di  su chanchan.                  aki. Pero despues di masoménos 10
       to ora mester a kuminsá na buska  spiritu asina.                                                            dia diripiente no tabata sinti e ònse-
       un pushi kompletamente pretu.  No      Na Boneiru mes tin diferente                Algun kaso               bar mas. Nunka mas niun hende por
       mester tin niun mancha di otro koló  kas na unda ku a sinti moveshon di    Nicolaas van Meeteren den  a haña un splikashon pa loke a pasa
       na kurpa dje animal. Seguidamente  ònsebar i e kasnan aki a keda hopi  ‘Volkskunde van Curcao’ ta relatá  durante e dianan ei den e bario Piet-
       e persona tabata mata e pushi aki,  tempu bashí. Un detaye interesante  di algun kaso di ònsebar na Kòrsou.  ermaai na Kòrsou. Semper el a keda
       segun reglanan spesial, pronunsi-   sinembargo ta e echo ku stranhero-  E ta skirbi ku na fin di siglo 19, nèt  un misterioso i e storia a keda pasa
       ando algun fórmula mágiko.          nan,  spesialmente Oropeo i Meri-   promé ku aña 1900, no tabata pasa  di generashon pa generashon, te ku
          Despues di e ritual di matamen-  kanonan, si no tabatin miedu di bai  kasi niun dia ku ònsebar no tabata  Nicolaas  van  Meeteren  a  registr’é
       tu di e pushi, e persona tabata bai  biba den un kas asina. Pa straño  laga tende di dje aki i aya riba e  tambe den su buki ‘Volkskunde van
       herebé e animal. Na momentu ku  ku por parse, nan si no tabata sinti  isla. Ònsebar tabata terorisá sierto  Curacao’.
       e bira moli, tabata saka kuidadosa-  nada di e práktikanan di ònsebar.   barionan, kaminda e tabata bom-
       mente delaster un wesu, asta esun      Na Nikiboko tin un kas asina. Di e  bardiá algun kas spesífiko ku piedra,
       di mas chikitu, for di karni dje pushi.  lanthùis di Washikemba tambe nan  hasiendo bida di e pobernan hende-
       Tabata limpia esakinan  i laga nan  ta bisa ku tin ònsebar òf, mas popu-  nan un fièrnu total.
       seka.                               lar bisá, spiritu. Pero riba esei mi lo   E barionan mas gustá den e épo-
          Atrobe, riba un sierto dia, tabata  bini mas ekstenso despues den un  ka ei pa ònsebar na Kòrsou tabata
       pone nan un pa un dilanti un spil.  otro entrega.                       ‘Den Coco’,  Cornetplein,  Baron,
       Si  un  dje  wesunan  aki  no  reflehá                                  Berg  Altena  i  e  kayanan  smal den
       den e spil, esaki tabata nifiká ku e          Nort di Saliña            Punda i Otrobanda. Pero polis no
       orashonnan i petishonnan na diabel     Den e pueblo di Kunuku Bieu, ku  tabata konfia e kos i hopi bia tabata
       a duna e resultado deseá.           despues a haña e nòmber di Nort  gara e muchanan baldadi ku tabata
          E persona en kestion e ora ei  di Saliña, tabatin un ònsebar ku ta-  hunga pa ònsebar, pero ku pues ta-
       únikamente mester usa e wesu aki  bata molestiá e habitantenan pisá.  bata bon visibel.
       komo un tipo di amuleta, kologando  E  ònsebar aki tabata pone  e bario    Masoménos na aña 1885 un
       esaki na su garganta na un kadena  aribabou. E pober hendenan tabata  ònsebar tabata tene e habitantenan
       di metal òf un kabuya fini. Hasiendo  biba un periodo largu den spantu.   di  Pietermaai  den un  tenshon  for-
       esaki e ta bira invisibel pa tur wowo   E ònsebar ei no tabata respetá ni  mal. Pero e ònsebar aki no tabatin
       humano. Solamente pa bestia,  Buchi Stel (Stefan Thodé), un hòm-        mal intenshon, den sentido ku e no
       manera kachó, pushi, buriku i ka-   ber fuerte i temibel di e bario. Tur  tabata tira hende òf kas ku piedra.
       bainan e tabata ke visibel. Un tipo di  hende tabatin temor i rèspèt pa Bu-
       persona asina no tabatin un sombra  chi i su ruman Fermin Thodé, ku sa               Feneta
       i e no tabatin tampoko refleho di su  tin e kustumber te asta di pone òrdu   E mania di e ònsebar aki ta ku e
       imágen si e para dilanti un spil.   riba gezaghebber.  Si por ehèmpel,  tabata pone tur opheto òf artefakto   Tabata usa wesu di pushi pa bira
          Si despues di e eksperimentunan  despues ku un gezaghebber asumí  skèrpi disparsé.  Entre otro kuchú,                ònsebar.
   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22