Page 52 - Greenbladet_Nr1_2023

54
Verti Drain.
sparsam med gödsling och man erfor att gräset mådde ganska bra ändå. Mil- jötänket kom ytterligare att påverkas i slutet av 1970-talet när näringsläckage i Laholmsbukten uppdagades och att det var i huvudsak lantbruk som hade övergödslat sina åkrar. Golfen tog detta till sig och reducerade gödselmängder- na radikalt. Till nytta både för miljön och bankostnaderna.
Dessutom blev det större fokus på försök och forskning inom närings- tillförsel. Bland annat genomförde SGF försök i början av 1990-talet för att få fram eventuella näringsläckage i golfgreener. Resultatet blev väldigt po- sitivt, golfgreener läckte i princip inte vare sig näring eller kemikalier. Ett bra steg i riktningen att bevisa att golfba- norna sköts med stort miljöansvar.
Kemikalier
Användandet av kemikalier har i stort samma utvecklingsfaser som gödsel- medel. 1946 kom första Svensk Golf ut och i den fanns en omfattande artikel om hur effektivt det var att använda ogräsmedel för att få bukt med mask- rosor och andra icke önskvärda växter. Och golfen såg vilka preparat som an- vändes i lantbruket och gav bra effekt
för ogräsbekämpning. Bland annat var medel för att förebygga snömögel en stor produkt från början av 1960-talet. Erfarenheter från lantbruket och behandlingen av snömögel i potatis visade sig funka även på golfgreener. Efterhand kom restriktioner och reg- ler för kemikalier som medfört att vi i dag har få medel som är godkända på golfbanor. Således får vi ta bort ogräs på mekanisk väg eller acceptera att det finns viss förekomst av icke önskvärda växter på spelytorna.
SGF:s bankonsulenter följer och för- medlar de normer som gäller och vilka medel som får användas. Sammanfattningsvis: Golfen har bli- vit mycket klokare med användandet av handelsgödsel och kemikalier i för- hållandena på 60- och 70-talen. Detta understryker golfens strävan efter att jobba för en hållbar miljö. Glädjande är att alla golfare hjälper till med detta genom att bidra till SGF:s och de nord- iska golfförbundens satsning på försök och forskning som bildades 2006: Scandinavian Turfgrass and Environ- ment Research Foundation, STERF.
Bunkrar och vattenhinder
Bunkrar och vattenhinder är nog de
bandelar som varierat mest genom golferan. Men det är mer en konstruk- tionsfråga och får behandlas av golf- banearkitekter. En sak kan nämnas och att vi i början av 1970-talet fick motoriserade bunkerkrattor.
Utbildning, rådgivning, forskning
SGF har sedan start verkat för att för- medla kunskaper inom banskötsel, i liten omfattning de första 50 åren men vi får beakta att golfen inte var så stor i den perioden. Men SGF anordnade en gräskurs redan 1939. I och för sig dröjde det till 1958 innan nästa kända gräskurs anordnades men när tidning- en Svensk Golf började ges ut 1946, fanns återkommande artiklar om ban- skötsel.
1966 blev en milstolpe i SGF:s ban- verksamhet när Lars Tedrup anställdes som bankonsulent. Genom Lars, ut- bildad lantmästare, kunde klubbarna få rådgivning inom de flesta områden för sin banskötsel. Då som nu ingick rådgivningen i medlemsavgiften till SGF. Lars insåg också vikten av utbild- ning och startade bland annat 1967 Hook-träffarna, som var en mix av teo- retisk utbildning och maskinvisningar. Hook-träffarna anordnades vartannat