Page 14 - 9789198496505
P. 14
Tank av polyeten Svackdiken bromsar och samlar vatten
Polyeten är det vanligaste materialet för vattentan- Svackdiken (swales på engelska) är ett kombinerat
kar idag, både stora och små. Materialet har förde- odlings- och bevattningssystem som inte bara ef-
len att det är billigt och att det är lätt att transpor- fektivt tar hand om markvattnet utan även gynnar
tera och installera. Hållbarheten är dock lite sämre odlingarna och mångfalden längs sina kanter.
om tanken utsätts för starkt solljus under en längre Enklast kan dessa svackdiken beskrivas som
tid. En av de vanligaste vattentankarna för privat diken som löper längs tomtens konturlinjer.
bruk är troligen den på 1000 l i en stålbur. Parallellt och på dikets nedsida ligger de upphöjda
odlingsbäddarna. Beroende på tomtens utseende
Samla markvatten kan ett sådant system bestå av ett eller flera diken.
Ett exempel finns i slutet av kapitlet. Om tomten
Samla vatten kan göras på många olika sätt beroen- har områden där det inte går att gräva diken, till
de på hur markförhållandena på platsen ser ut. Det exempel bergiga partier, kan en lösning vara att
kan vara allt från att samla det i dammar, anlägga transportera vattnet förbi dessa delar via rör.
diken som får slingra sig fram över tomten, till att Innan man börjar arbetet behöver man se över
samla det i tunnor. Och varför inte en damm med vilka förutsättningar som finns och bestämma var
matfiskar innan vattnet till sist lämnar tomten. Ju vattenlinjen ska löpa. Längs vattenlinjen kan det
fler sätt, desto bättre klarar platsen en torrperiod.
Ja, även när det regnar för mycket är det bra med också vara lämpligt att göra en eller flera dammar.
kontroll på vattenflödet. Det kan vara dammar för bevattning, för vatten till
Olika tomter har olika förutsättningar. På en djuren eller en damm bara för njutningens skull.
brant tomt handlar det om att förhindra tyngd- Hur stort avståndet ska vara mellan varje svack-
lagen att driva på vattnet för fort. Det kan göras dike beror på hur mycket regn det faller. En par
genom att man i stället för att låta det rinna rakt tumregler är att avståndet bör vara 5–6 meter vid
ner, styr vattnets flöde längs med lutningen och en nederbörd på cirka 1200 millimeter per år och
eventuellt gör någon mindre damm som bromsar cirka 15 meter vid en nederbörd på 380 millimeter
upp vattnet på dess väg ner. Finns det mycket vat- per år.
ten och en tillräcklig lutning, så kan även vattnets Om det behövs och om det är möjligt, täcks mar-
rörelseenergi tas till vara. ken där odlingsbädden ska vara med ett tjock lager
På en plan tomt gäller det tvärtom att man i stäl- kartong för att stoppa eventuellt rotogräs. På kar-
let hittar sätt att öka tyngdlagens påverkan för att tongen läggs sedan kompostmaterial med allt från
få fart på vattnet. Här kan det till och med handla tjocka grenar, ris, löv, halm eller vad man har att
om att man måste pumpa upp vattnet för att få tillgå på platsen. Principen är att man lägger det
till ett naturligt flöde. Då pumpas vattnet upp i grövsta materialet i botten och det finaste överst.
någon form av upphöjd tank, varifrån vattnet sen När arbetet med bäddarna är klart är det dags att
släpps ut till odlingarna. Just det här kan kanske börja gräva själva diket. Om det är ett större system
tyckas “onödigt”, man borde ju lika gärna kunna kan det vara värt att använda en grävmaskin, men
pumpa ut vattnet direkt till odlingarna. Men så är i en mindre trädgård kan grävningen sannolikt
det inte, för växterna mår betydligt bättre av att göras för hand. Först grävs grästorven bort och
låta vattnet gå omvägen över en tank eller flera, så läggs upp och ner, överst på bäddarna. Därefter
blir vattnet “rumstempererat”. Samtidigt tar vat- om det är bra matjord under gräset grävs den jor-
ten som rör sig över och genom marken med sig den upp och läggs ovanpå grässvålen. Eventuellt
många näringsämnen som inte finns när det kom- kan man behöva komplettera odlingsbäddarna
mer direkt från en slang. med extra matjord eller finfördelad kompostjord.