Page 5 - 9789198496505

Förord

Uppväxt på en liten grönsaksgård på Gotland med odling av potatis, jordgubbar och diverse grönsaker,
nästan allt skött för hand, var jag väldigt trött på bondelivet när jag flyttade hemifrån som 18-åring.

Bonden i mig gav aldrig upp en del om det och blev ännu mera intresserad. Så
pass att jag utbildade mig till certifierad perma-
Då sa jag att jag minsann aldrig skulle bo på lan- kulturdesigner. Väl igång med kursen förändrades
det igen! Men redan vid 25 hade inställningen min syn på natur och odling för alltid. Tänk så
mjuknat. Saknaden av färska grönsaker utanför mycket enklare allting är om vi bara stannar upp
dörren gjorde sig påmind. Så i leran på den lilla och åter igen lär av naturen och då inte bara när
radhustomten satte jag min första potatis. Fast jag det gäller odling.
bodde ännu i stan. Vid 30 lämnade jag staden och I början var det inte många som visste vad jag
har sedan dess bott på landet på olika platser med pratade om när jag började ”snacka” om permakul-
mer eller mindre tillgång till odlingsutrymme. Vid tur i trädgårdssammanhang, men med tiden börja-
dryga 40 blev jag med växthus för första gången de allt fler nyfikna frågor att dyka upp.
och stort var det, hela 40 kvm. Det var lycka, stor Flera av mina vänner frågade om jag visste om
lycka, nu kunde jag odla ännu mer – och under det fanns några kurser för den som vill lära sig
längre tid. att använda permakulturtänket hemma i sin egen
Intresset för vår mat och matkvalitet började vakna trädgård. Nej det visste jag inte och det visade sig
i och med att familjen startade en restaurang 1998. att det inte heller fanns någon att tillgå i närheten.
Här skulle minsann våra gäster bjudas på de bästa Så jag tänkte, hur svårt ska det vara… och lovade
råvarorna. En del egenodlad, annat köpt av lokala kompisarna att ordna en kurs.
odlare och uppfödare. Det som inte gick att få tag
på lokalt skulle i alla fall vara svenskt. Jag minns Sen kom verkligheten - när man ska köra kurs,
att vi skrev i vår matsedel att ”här serverar vi mat så behövs det kursmaterial! Väl igång så insåg jag
av gotländska råvaror och i värsta fall svenska”. hur mycket kunskap jag ville förmedla som, om
Det var nog en del turister som tyckte att det man bara vet om det, gör odlande så mycket lätt-
vara lite knasigt, men inte gotlänningarna. Ett are. Resultatet av allt mitt skrivande blev till slut
annat minne var diskussionerna med livsmedels- den här boken.
grossisten som länge envisades med att leverera
dansk fläskfilé, när den svenska var slut. Varje gång Tack
sa jag ifrån, för jag ville ju bara ha svensk så den
danska fick följa med transporten tillbaka. Det var Först vill jag tacka familj och vänner som stöttat
ingen som fattade vad jag ”bråkade” om. Först nu och trott på mig under hela processen att skriva
på senare år börjar allt fler förstå vad det var jag och ta fram boken. Sen ett extra tack till Johan
menade. som kollat stavningen. Till sist ett alldeles speciellt
För några år sedan kom jag i kontakt med något tack till Gudrun som hjälp mig hålla ordning på
som kallades permakultur och blev nyfiken. Läste den bångstyriga grammatiken.

7