Page 72 - Countrysmart Q2-2025
P. 72
COUNTRYSMART • EUROPAS STORA TID
arna bidrog till att Europas
produktivitet ökade, vilket
bromsade inflationen.
Politikernas syn på indu-
strialiseringen var att den
förbättrade hela befolk-
ningens levnadsstandard
från fattigdom till ett rela-
tivt välstånd. Regeringar
stödde industrialiseringen
genom att avreglera och lät
industrin organisera sig själv
för att uppnå tillväxt. Förut-
sättningarna blev goda för
nyskapande inom handel,
teknologi, och organisation,
dock ej vetenskap. Denna
utveckling stöddes genom
samhällets investeringar,
framförallt i infrastruktur,
men även i form av stabilt
penningvärde och striktare
Stockholm i slutet av 1860-talet. Bron över södra Riddarfjärden under byggnation. Foto DigitaltMuseum patentregler. Regeringar-
na tecknade också många handelsavtal
Europa blev rikt tack vare att regering-
Frihetsgraderna var stora:
mellan nationer för att öka handeln, men
arna lät näringslivet själv experimentera
1. Inga politiska restriktioner, begränsning- också för att skydda den egna industrin
med nya produkter och metoder inom
arna var pengar och talang.
mot konkurrens.
både tillverkning, försäljning, finansie-
2. Ingen begränsning av vad man fick köpa, Vetenskap spelade liten roll för den
ring och relationer till de anställda. Stora
sälja eller till vilket pris.
tidigaste industrialiseringen, utom möjli-
kapital skapades som återinvesterades.
3. Ingen begränsning för typ av verksamhet eller förändring av verksamhet.
gen i kemi. Företagen experimenterade,
Nya industrier uppstod också på grund
4. Få religiösa och politiska restriktioner. men utan någon vetenskaplig bakgrund.
av ny kunskap, t.ex. stål tillverkning med
5. Klara skatteregler, som säkrade ägande- Arbetet drevs av praktiska pionjärer och
koks istället för träkol. Ångmaskiner blev
rätten.
verkstadsmänniskor. Denna typ av ex-
mer effektiva och fick nya användnings-
periment krävde god ekonomi och frihet
områden. Efter den tunga industrins
Referenser
från ingripanden. Tillväxten begränsa-
framgångar kom framväxten av den lätta
Christensen Thorvald:
des till slut av bristen på kunskap, varför
industrin, som tillverkade för det stora
Innovation & Harmony (Tomelilla 2010) regeringarna satsade på universiteten.
flertalet och då i stora volymer. Automa-
Christensen Thorvald:
Universitetens betydelse ökade genom
The New Man II (Simrishamn 2022) tisering blev lönsam och inledningen till
att vetenskapsmännen utvecklade ge-
nästa steg i industrialiseringen.
Clark Christopher:
Revolutionary Spring. Fighting for a New mensamma experimentella metoder, vil-
De ekonomiska framgångarna un-
World 1848 – 1849 (Penguin 2023)
ket i sin tur medförde att tusentals fors-
der epoken 1848 - 1914 skapades av
Hall Peter:
kare kunde utbyta och använda samma
människor, som förstod betydelsen av det
Cities in Civilization (London 1998) resultat. Samarbete uppstod då mellan
fria, oreglerade samhället där marknads-
Rosenberg Nathan & L.E. Birdzell:
många länders fakulteter. Reliabiliteten
krafterna fick fritt spelrum. De politiska
How the West Grew Rich (London 1986) ökade och resultaten blev tillgängliga.
systemen lät marknadskrafterna utveck-
Schumpeter Joseph:
Industrin tillägnade sig resultaten och
la industrin, men kunde inte låta bli att
Business Cycles (New York 1939) anställde universitetens elever för att dri-
använda en del av dess kapacitet och
Schumpeter Joseph:
va egna utvecklingsavdelningar. Utveck-
kunskap till upprustning. Den glansfulla
The Theory of Economic Development lingen mot tillämpad forskning skapade
oreglerade perioden 1848 - 1914 återupp-
(1934), Edited by John Cunningham Wood Europas tekniska och ekonomiska för-
stod aldrig efter första världskrigets slut
(London1991)
språng.
1918.
72
COUNTRY SMART