Page 70 - Countrysmart Q2-2025

COUNTRYSMART • EUROPAS STORA TID
Om det fanns, var det till svältlön, men nöden var ännu större på landsbygden.
Ytterligare ett problem var fördelning- en av de ”fria resurserna”. Problemet uppstod på grund av industrialiseringen och gällde framförallt vattenkraft och skogstillgångar. Det fanns gamla feoda- la skogs- och vattenrätter, men även helt oreglerade, som nu utnyttjades okontrol- lerat.
Landsbygdsbefolkningen försvarade sina traditionella rättigheter. Alla förstod problemet eftersom alla var förlorare, men man hade inte verktyg för att fin- na en effektivare resursanvändning. De politiska strukturerna hade centraliserat och överreglerat resurserna vilket lett till stagnationen. Kampen om resurserna medförde låg produktivitetstillväxt.
Den första revolutionen, Februarire- volutionen 1848, bröt oväntat ut i Paris. Lika överraskande var de följande re- volutionerna i Tyskland, Polen, Italien, Österrike, Rumänien, Schweiz, Sverige och Danmark. Mer än 50 länder var be-
Barnarbetare i spinnerifabrik 1909
rörda. Förutom i Paris var revolutioner- na relativt fredliga.
Något samband mellan revolutioner- na är svårt att finna. De var mer ett ut- tryck av allmänt missnöje med samhälls- utvecklingen och detta missnöje riktades mot de styrande. Det var inte endast den fattiga delen av befolkningen som deltog i protesterna, utan även den lägre med- elklassen som bestod av hantverkare och affärsidkare. De var hårt drabbade av den ekonomiska krisen och de bodde i städerna. De nya industrierna var olön- samma och underfinansierade, varför missnöjet även involverade den mer be- suttna delen av befolkningen.
Regeringarna i alla länderna, förut- om Ryssland och Vatikanen, förstod att revolutionerna riktade sig mot problem som krävde nytänkande. De flesta länder betonade efter revolutionerna betydelsen av politisk fred som verktyg för fram- åtskridande och höjd levnadsstandard. Liberala krafter fick större utrymme och gjorde pragmatiska kompromisser med
konservativa och rojalistiska krafter. De konservativa breddade aktivt sitt kon- taktnät. I Barcelona bildades en kommis- sion för dialog mellan textilarbetare och fabriksägare. Kvinnor trädde för första gången fram med politiska synpunkter.
En av de första politiska åtgärderna var att starta nödhjälp åt den svältande befolkningen. Samtidigt införde man program för rent vatten och renovering av slumkvarter. Privata husägare förplik- tigades att garantera en viss minimistan- dard. Hela kvarter med arbetarbostäder, som uppfyllde den tidens byggnormer, byggdes med hjälp av statliga garantier. Berlin fick ett modernt brandväsende, publika bad och tvätterier. De större stä- derna genomförde stadsplaner, som blev starten för den bebyggelse vi idag beund- rar. Statliga institutioner fick i uppdrag inte bara att bestämma vad som skulle göras utan även hur det skulle genom- föras. För detta krävdes kvalificerad per- sonal, varför betydelsen av utbildning ökade.
70
COUNTRY SMART