Page 10 - KonfliktEllerSamforstand

Öppenhetskranen fungerar som ett mått på social kompetens – vad är viktigt att delge i just den här situationen? När någon ställer ytterst privata frågor till oss i en förhandlingssituation, kommer vi förmodligen att säga att det inte hör hit. Om det däremot är i en intim situation som den privata frågan ställs, kan den vara till- räckligt viktig att svara på för att skapa trygghet. Det innebär en flexibilitet i förhållande till hur öppna vi ska vara, beroende på vilken situation vi befinner oss i. Sammanfattningsvis kan vi säga att om vi försöker vara hundra procent ärliga, alltså orubbliga i vår ärlighet och flexibla i öppenhet, bygger vi tillsammans tillit. Vid minsta lilla rädsla kommer någon av parterna att gå i för- svar och skruva igen sin öppenhetskran. Om den ena gör det kom- mer sannolikt även den andre att stänga sin öppenhetskran, vilket betyder att tillitskaret snabbt kommer att tömmas.
Erfarenheten visar att när parterna tappat tilliten till varandra, är den mycket svår att återskapa och det kan dessutom ta lång tid. Vid vissa tillfällen har det till och med visat sig omöjligt, det kan då vara bättre att gå skilda vägar. När det gäller grupper kan de i en sådan situation behöva splittras.
Vårt kroppsspråk brukar vara vägledande för hur vi uppfattar varandra, som vänner eller fiender (därav våra ständiga leenden och handslag – jag är inte farlig, jag har inga vapen). Hjärnan är dessutom mycket observant på kränkande eller hotfulla situatio- ner. Att bli lurad av en annan människa som vi haft tillit till kan bli ett trauma som ger starka avtryck i vår hjärna. Inom neuroling- vistisk teori brukar man tala om ett rött kryss som etsat sig fast i hjärnan och som behöver täckas av många gröna kryss (positiva upplevelser) för att mattas av och därmed få händelsen avdramati- serad. Lyckas vi inte finna tillräckligt många positiva upplevelser,
FöReByggA KOnFlIKteR – FIlH˘ KAP 1
51