Page 16 - nr2_2017

Insändare
Martas berättelse
Jag heter Marta och är 35 år gammal. Jag bor i Stockholm tillsammans med min man och son. Jag är utbildad socionom och har arbetat inom Socialtjänsten sedan 2007. Hösten 2010, i samband med att jag började nytt jobb, kom tvångstan- karna och tvångshandlingarna smygande.
Det började med en tanke som hade med sekretessen i mitt arbete att göra. Jag har i arbetet ansvar för att skriftlig information om mina klienter inte kommer ut till all- mänheten. Jag var rädd för att göra något fel, att jag exempelvis skulle råka ta med mig en sekretesshandling från jobbet och
att jag sedan skulle råka tappa den. Jag var rädd för vad som skulle hända i så fall.
Jag blev snabbt sämre och sämre. Våren 2011 fick jag diagnosen OCD. Jag var sjukskriven cirka ett år efter att jag fått diagnosen, då jag hade så pass svår OCD att det påverkade det mesta i mitt liv av- sevärt. Jag började äta medicin i samband med att jag fick diagnosen, vilket funge- rade bra för mig. Hösten 2011 genom- gick jag KBT-behandling (exponering med responsprevention) i grupp. Ungefär ett år efter att jag blivit sjukskriven bör- jade jag jobba igen. Jag mådde mycket
bättre efter genomgången behandling. Jag åt fortfarande medicin, började trappa ner först ett år senare. November 2012 var jag tillbaka på jobbet på heltid.
I samband med förlossning i februari 2013 fick jag mitt första stora återfall i tvångstankar, men tack vare allt jag lärt mig under min behandling tog jag mig ur detta relativt snabbt. Hela graviditeten hade annars gått bra. Nästa stora återfall i tvångstankar och tvångshandlingar fick jag först hösten 2015 i samband med en långvarig, stressig jobbsituation. Även i detta fall hjälpte allt jag lärt mig under min behandling. Men i och med att det var många saker på en gång som ledde till återfallet träffade jag samtidigt en psyko- log för extra hjälp. Jag fick då även di- agnosen GAD och genomgick en behand- ling i grupp under våren 2016. Idag mår jag bra. I dag delar jag mina erfarenheter på en blogg, för att sprida kunskap om psykisk ohälsa samt visa att man inte är ensam och att man kan bli bättre. Du kan komma i kontakt med mig via: www.memyselfiandocd.blogg.se.
Så här kunde min dag se ut under tiden då jag mådde som sämst:
Jag har precis vaknat men ångesten är re- dan här, det trycker i bröstet. Snart måste jag iväg till jobbet. Eftersom jag är rädd att tappa en sekretesshandling har jag re- dan innan jag gått hemifrån stängt min väska. Tanken om att jag tappar en sekre- tesshandling (som jag inte ens har med mig) har nu hamnat i bakgrunden och jag har ångest utan att ens tänka själva tan- ken. Rutinen är så väl inlärd nu. Allt är livsfarligt. Jag har ingenting i fickorna och jag har stängt fickorna. Jag går ner- för trappan och tittar framför mig... ser jag något papper exempelvis så undviker jag att gå förbi det om möjligt... jag går
16 NYTT OM OCD NR 2/2017