Page 25 - nr2_2017

Dikt
Flykten
Flykten
Håller alla dörrar öppna
men jag blir kvar
där jag är
instängd
i obeslutsamhetens svarta hål.
Flyr från val
där man väljer bort
vill inte vara begränsad vill bara expandera
i alla riktningar.
Min ambition är den största i kvarteret men min energi är innesluten i en fusionsreaktor
viljan hålls på plats av magnetism
från invanda tidskrävande ritualer och de ärvda tingens själar.
Flyr från ansvaret
vill inte ta konsekvenserna; att jag ställs till svars
för mina beslut;
blir hånad för att ha valt fel.
Flyr från sanningen,
den drabbande insikten, fantomsmärtorna
från förlusterna jag undvek; chanserna jag aldrig tog.
Flyr från konfrontationerna. Vågar inte möta mina rädslor. Jag springer i cirklar; återvänder
till utgångspunkten - ältar.
Flyr från närheten.
Stöter bort
för att slippa bli bortstött. Gillar inte separationer; rädd för att mista
en del av mig själv.
Flyr från tiden;
livets gång.
Finner ro i humlesurret en sommarsöndag klockan fyra.
Flyr från utmaningar som gjort mig levande undviker faror,
vågar inte njuta,
skjuter upp mina känslor.
Flyr från den anklagande tomheten, fyller den med ljud:
Gårdagens Eko.
Samlar minnen,
går i inre exil.
Är jag solidarisk eller
på flykt från mitt svaga jag
I min inställsamhet fyller jag ut
där andra fattas
De bekräftar mig – ändå otillfredsställd.
Så öppnar sig en flyktväg
ur min instängdhet,
där mina energier i acceleratorn koncentreras till en tunn stråle och når pappret i form av poesi.
Hans Kilsved 2017-06-15
NYTT OM OCD NR
2/2017 25