Page 21 - Nr 4_2016

OCD och BDD kan ligga bakom att en elev stannar hemma från sko- lan i långa perioder och riskerar att bli helt hemmasittande. Att skolan måste bli bättre på kart- läggning och bemötande var slut- satsen vid en konferens om just hemmasittare.
Alla barn vill kunna gå i skolan. Ändå är just nu ca 2 000 barn hemma från skolan och har varit det så länge att de kan kallas för hemmasittande. Ofta rör det sig om så långa perioder som flera år. Det här är barn som helt enkelt inte får den under- visning eller det stöd de har rätt till. Att undvika att en sådan situation uppstår är naturligtvis det allra bästa. Men om den väl är där kan skolan inte släppa ansvaret. Kanske behövs samarbete med både soci- altjänst och barnpsykiatri.
Oro och ångest är en stor anledning till att barn och unga inte går i skolan. OCD och BDD är några av de diagnoser som finns hos hemmasittande elever. Barn och unga som har tvång kan ha svårt att kom- ma iväg till skolan och det finns också risk att deras beteende gör att de hamnar utan- för i sociala situationer.
Ändå är kunskapen om just de här diag- noserna låg, säger Heléne Lundberg, från Svenska OCD-förbundet. I november del- tog hon i en konferens i Uppsala om hem- masittare. Evenemanget arrangerades av kunskapsföretaget Akademi Magelungen som bland annat arbetar med att öka kun- skapen inom skolan.
– Fler och fler har lärt sig om Asperger och ADHD. Men när jag pratat med an- dra deltagare här som arbetar i skolan el- ler inom socialtjänsten känner de inte ens till de diagnoser som ryms i vårt förbund, säger Heléne Lundberg.
Barn som blir hemmasittande har för det mesta inte några inlärningssvårigheter, kanske har de en ojämn begåvningsprofil och är särbegåvade. Det är ofta i årskurs
5 och 6 som ströfrånvaron ökar. Kanske sjukskriver föräldrarna barnen för magont eller ont i huvudet.
– Då går de med i barnets rädsla. Skolan svarar med att tycka att föräldrarna gör fel och skickar bara negativa signaler, istället för uppmuntran och stöd. Skolan behöver hjälp med att få till ett bra bemötande av elever med ångest och oro, sa Peter Fri- berg, utvecklings- och utbildningsansva- rig på Magelungen.
Att undvika det som framkallar negativa känslor blir de här barnens enda strategi och de isolerar sig allt mer. Då är det skol- miljön som måste ändras så att barnen känner sig trygga.
Rektorn Johan Hallberg från Kolsvasko- lan talade varmt för elevhälsans betydelse för att få alla elever att må bra i skolan och kunna uppnå målen. Men även lärarna har ansvar för hur eleverna mår.
– Att bara säga att lärarjobbet är att un- dervisa, det finns inte. Läs läroplanen, uppmanade han.
Det är viktigt att identifiera orsaken till skolfrånvaron innan man sätter in åtgärder. Vid OCD eller BDD är orsaken kanske inte alltid tydlig eftersom tvång kan vara förenat med starka skamkänslor och att den drabbade på olika sätt försöker dölja sitt beteende.
44 procent av de unga som mår psykiskt dåligt idag söker inte hjälp.
– De tror inte att de kan få hjälp och de vill inte bli sedda som ”psykfall”, sa Marit Sahlström.
Bland de tio viktigaste orsakerna till att elever hoppar av från gymnasiet finns mobbning och ett socialt utanförskap. Ock- så brist på pedagogiskt stöd och vuxna som inte bryr sig är sådant elever själva lyfter fram som anledningar. Gymnasieskolan är på pappret frivillig men i grundskolan finns inga undanflykter för en skola som släpper ansvaret för en elev de har inskriven.
Heléne Lundberg, Svenska OCD-förbundet.
– Men ansvaret delas mellan vårdnads- havare, hemkommun och huvudman. Rätten till särskilt stöd för att klara sko- lans mål ska tillgodoses även för den som inte är fysiskt i skolan, sa juristen Mikael Hellstadius.
Han menade att eftersom vi har skolplikt kan ett vitesförläggande fungera som ett sätt att få föräldrarna att inse allvaret i att deras barn inte går till skolan. Men detta är något som OCD-förbundets Heléne Lundberg inte håller med om.
– De här barnen och deras anhöriga lider redan tillräckligt. Det viktiga är att kun- skapen ökar så att även de kan få rätt stöd och hjälp, säger hon.
Heléne Lundberg ser också att hemunder- visning kan vara ett alternativ under en period när en ung person mår för dåligt för att ta sig till skolan.
– Då måste det finnas förståelse för det från skolan och inte bli en låsning runt att eleven absolut måste befinna sig i skol- lokalerna rent fysiskt, vilket alltför ofta är fallet.
Text: Anna Fredriksson
NYTT OM OCD NR
4/2016 21 4/2016 21
NYTT OM OCD NR