Page 22 - Nr 4_2016

Mag-tarmsystemets koppling till neuropsykiatriska tillstånd
Människans mag- och tarmkanal är värd för en uppsjö av bakte- rier. Dessa bakterier tycks inte bara vara av betydelse för hälso- tillståndet i mage och tarm, utan också för uppkomst och utveck- ling av neuropsykiatriska stör- ningar. Allt fler vetenskapliga rön talar om samspelet mellan mage- tarm och hjärna, den så kallade mag-hjärn-axeln.
Människans mag-tarmsystem innehål- ler en enorm mängd bakterier av olika arter. Tillsammans går dessa bakterier under beteckningen ”tarmflora” eller ”mikrobiota”. Man har tidigare talat om att mikrobiotan består av mellan 500 och 1 000 olika bakteriearter, men enligt en studie från 2007 kan den inne- hålla så mycket som 35 000 olika arter. På samma sätt som vi människor kan delas in i olika grupper med avseende på blodgrupper talas det om att vi kan delas in i olika grupper med avseende på mikrobiotan. Man talar om tre olika ”enterotyper”, det vill säga tre olika hu- vudtyper av tarmpopulationer; en som domineras av släktet Bacteroides, en som domineras av släktet Prevotella och en som domineras av släktet Ruminococcus. Gränserna mellan de olika grupperna är emellertid inte distinkt och indelning- en är fortfarande ämne för diskussion.
Mikrobiotans funktion
Traditionellt sett anses mikrobiotan ha tre funktioner. För det första skyddar den mot patogena organismer, för det andra förhindrar den, i samverkan med tarmsystemets barriär av epitelceller (ett cellskikt där cellerna sitter mycket
tätt ihop), att bakterier tar sig igenom tarmens skyddande cellager och kom- mer ut i kroppsvävnaderna, och för det tredje underlättar den näringsupptaget från maten vi äter. En fjärde funktion som man nu studerar är bakteriernas be- tydelse för utvecklingen av och funktio- nen hos kroppens immunsystem.
Koppling mellan mikrobiotan och
olika sjukdomstillstånd
Mikrobiotans sammansättningen på- verkas av vad vi äter, genetiska faktorer och hur slemhinna och absorption av fö- doämnen fungerar i mag-tarmkanalen. Störningar av mikrobiotans samman- sättningen har kopplats till en rad sjuk- domstillstånd, bland vilka kan nämnas IBS (irritable bowel syndrome, ”käns- lig mage”), IBD (inflammatory bowel disease; samlingsnamn för sjukdomarna Chrons sjukdom och ulcerös kolit), dia- betes, fetma och Parkinsons. Hos perso- ner med störningar i mag-tarmsystemet finns ofta samsjuklighet med andra so- matiska sjukdomar, men också med olika neuropsykiatriska tillstånd, såsom autismspektrumstörningar, panikångest, dystymi och egentlig depression. Den här samsjukligheten har lett till forsk- ning om huruvida det finns en koppling mellan sjukdomarna i mag-tarmsystemet och de neuropsykiatriska tillstånden.
Kommunikation mellan mage- tarm och CNS
Att det finns en kommunikation mellan mage-tarm och hjärna är nu fastslaget och det har visat sig att den här kom- munikationen är dubbelriktad, det vill
säga signalerna kan härröra från såväl mage-tarm som hjärna; mage-tarm kan
med andra ord regleras av signaler från centrala nervsystemet (CNS) och tvärt- om. Beteckningen för den här kommu- nikationen är mag-hjärn-axeln. Mäng- den neuroner i magen och dess förmåga att utöva verkan på mer avlägsna de- lar av kroppen har medfört att magen ibland kallas ”den andra hjärnan” eller ”bukhjärnan”. Kommunikationen sker på en rad olika sätt och inkluderar så- väl nervsignaler – en direkt nervkon- takt mellan magen och hjärnan utgörs av vagusnerven – som signaler via im- munceller, hormoner och ämnen produ- cerade av bakterier.
Huvuddelen av den forskning som vi- sat på den starka kopplingen mellan mage och hjärna härrör från djurför- sök, huvudsakligen försök på gnagare, men de försök där människor studerats stödjer bilden av en koppling mellan magen-tarmens komplexa värld av mik- roorganismer och hjärnans struktur och funktion. När det gäller de molekylära mekanismerna bakom detta samspel vet man en hel del, men mycket återstår att utröna.
Mikrobiotan och autismspekt-
rumstörningar
I en studie från 2013 fann man att möss som uppvisade autismliknande drag hade mycket lägre nivåer än normala möss av den i magen och tarmen van- liga bakterien Bacteroides fragilis. När mössen med de autismliknande dragen tillfördes denna bakterie, isolerad från människa, förbättrades mössens mag- funktioner och många av de autistiska dragen försvann. I en annan studie er- hölls samma resultat när möss med autismliknande beteende behandlades
Forts. sid 24
22 NYTT OM OCD NR 4/2016