Page 24 - Nr 4_2016
P. 24
med bakterien Lactobacillus (L.) reuteri, isolerad från bröstmjölk från människa.
Det har visat sig att rubbningar i sam- mansättningen av mikroorganismer i ma- ge-tarm kan leda till för hög förekomst av bakterier som producerar neurotoxiner, vilka bidrar till autistiska symptom. Ett exempel på denna typ av bakterier är bak- terier från släktet Clostridium, vilka man funnit höga halter av i avföringen från au- tistiska barn. Också när det gäller andra typer av bakterier har man funnit obalan- ser hos autistiska barn. Till exempel fann man i en studie att bakterien Bacteroides fragilis – den som motverkade autismlik- nande drag hos möss – förekom i lägre kvantiteter hos somliga barn med autism. Detsamma har i andra studier noterats när det gäller bakterier från släktena Pre- votella och Coprococcus. Ytterligare bak- teriesläkten vars nivåer i studier visats sig ha ett samband med autism är Bifidobac- terium och Ruminococcus.
Mikrobiotan och depression
I ett försök med probiotisk behandling (behandling med levande kulturer av nyt- tobakterier) av råttor fann man att när de behandlades med mjölksyrabakterien Lactobacillus rhamnosus så minskade både ångest- och depressionsrelaterade beteen- den. I ett försök med bakteriefria möss (möss som saknar naturlig tarmflora) fann man att också bakterien Bifidobacterium
infantis tycks ha en antidepressiv verkan. När mössen behandlades med denna bak- terie försvann de depressiva beteenden de tidigare uppvisat.
När det gäller människor fann man, vid en jämförelse av avföringsprover från personer med depression och kontrollpersoner, bland annat en överrepresentation av bakterier från ordningen Bacteroidales och en under- representation av familjen Lachnospiraceae hos individerna med depression.
I ett försök där man överförde mikrobiota från avföringen från deprimerade personer till bakteriefria råttor, kunde man konsta- tera att detta ledde till att råttorna kom att uppvisa fysiologiska drag och beteen- den som är karakteristiska för depression.
Mikrobiotan, ångest och stress
Bevis från framför allt djurstudier har vi- sat att olika typer av psykologisk stress kan påverka sammansättningen av ma- gens mikrobiota. Från studier vet man också att det finns en samsjuklighet mel- lan stress och ångest och tarmsjukdomar, vilket understryker ett samspel mellan mage-tarm och hjärna.
Förekomst av olika patogena organismer i mag-tarmsystemet, till exempel Campy- lobacter jejuni, har i försök visat sig kunna förvärra ångest hos möss. Detsamma gäl- ler bakterierna Citrobacter rodentium och
Trichuris muris som, också de i försök med möss, visade sig förvärra det ångestlik- nande beteendet.
I ett försök där tarmbakterier från män- niskor med ångestsjukdom överfördes till bakteriefria möss, fick detta till resultat att mössen uppförde sig mer ångestlikt.
Hos möss utsatta för stress minskade förekomsten av släktet Bacteroides och ökade förekomsten av släktet Clostridi- um. Omvänt har det i djurförsök visat sig att nyttig probiotika, innehållande bland annat arter från släktena Lactoba- cillus och Bifidobacterium, kunnat lindra stress- och ångestliknande beteenden.
Mikrobiotan och OCD
När det gäller förhållandet mellan OCD och mikrobiotan finns det inte alls lika mycket forskning gjord som när det gäller autismspektrumstörningar, ångest, stress och depression. Men eftersom ångest är ett framträdande drag i OCD – även om DSM-5 inte längre klassificerar OCD som en ångeststörning – är det troligt att många av de resultat som erhållits vid studier av sambandet mellan mikro- biotan och ångest och depression också gäller för OCD. Det finns ett par studier som pekar i denna riktning.
I en studie där man tittade på samsjuk- ligheten mellan psykiatrisk sjukdom och IBS erhölls resultat som tyder på att det finns en samsjuklighet också mellan IBS och OCD. Av de personer som hade OCD uppfyllde 35,1 procent kriterierna för IBS, jämfört med 2,5 procent av kontroll- personerna.
Resultat från en studie 2016, där mik- robiotan i avföringen från såväl personer med OCD som kontrollpersoner analy- serades, tyder också på att det finns en koppling mellan OCD och störningar i mikrobiotan. Såväl mångfalden som rike- domen av bakterier visade sig vara lägre hos personerna med OCD.
Text: Lars Ekvall
Bakterier från släktet Lactobacillus, mjölksyrabakterier som utgör en del av den normala tarmfloran och som också finns i probiotika.
24 NYTT OM OCD NR 4/2016
