Page 52 - Countrysmart Nr 4-2021

COUNTRYSMART • VIN
TEXT YVONNE TENNINGE
Det är lätt att tro att vin är en ren natur- produkt där druvor pressas och av egen kraft jäser till vin, men det är verkligen en sanning med modifi-
kation. Idag kan man få
vilken druva som helst
att smaka som man vill,
och det är tillåtet att an-
vända olika hjälpmedel
och tillsatser för att vinet
ska bli stabilt och ge en
härlig smakupplevelse.
Så många som sextiofem
olika tillsatser och pro-
cesshjälpmedel är idag
godkända inom EU,
men eftersom vin inte
klassificeras som livs-
medel, har man ingen
skyldighet att redovisa
dessa i innehållsförteck-
ning på flaskan.
Idag säljs vin med
lockande namn på vin-
gårdar som innehåller
”Chateau” i namnet,
men i själva verket existerar många gånger inte det omnämnda vinslottet. Det är bara ett varumärke bland många i en vinindustri. De gulliga farbröderna i kepsar som glatt vinkar mot kameran, är egentligen bara fotomodeller som är en del av varumärkesstrategin. Man skul- le lite elakt kunna säga att dessa ”Cha- teaus” är luftslott byggda av duktiga kommunikatörer.
Känner du dig vilsen bland begreppen konventionellt vin, ekologiskt, biodynamiskt eller naturvin? Det är inte alltid lätt att hålla reda på vad som är vad och vilken skillnad det egentligen är mellan de olika alternativen. Men det är garanterat bra att veta.
Dagens konventionellt framtagna vi- ner kan innehålla allt från olika indu- strijäster, vars syfte är att till exempel ge vinet en smak av ”fina tanniner och mörka bär”, till olika substanser som tar bort vinets naturliga strävhet. Tillsatser
las under lagring.
De billigaste boxvinerna är de som of-
tast måste hanteras hårdast. Man skapar helt enkelt viner som passar den breda massan. De blir likriktade, saknar indivi- dualitet och känsla av ursprung.
En fråga som de senaste åren har varit uppe för diskussion är sockerhalten i vin. Ett naturligt vin har endast den ursprung- liga sötman som finns i druvorna. Den är en förutsättning för att jäsprocessen ska kom- ma i gång och bilda alkohol. Det socker som finns kvar, det så kallade restsockret, brukar vara en ytterst liten mängd och ligga på ungefär 3 gram/ liter. Det kan jämföras med industrivinernas halter på runt 12 % och upp till 32 % när det gäller de största sockerbovarna.
Vinerna sötas ofta med ett koncentrat av druvmust där man tagit bort allt utom sockret. Därmed får man en industri- produkt som är mycket sötare än vanlig sackaros. I Sverige har man ända sedan det halvsöta vinet Liebfraumilch lansera- des vant sig vid att dricka sötare viner. Att söta viner är också ett sätt att maske- ra en dålig kvalitet och få vinet att smaka bättre.
kan också locka fram en doft av citrus och gula frukter eller en bärton av till ex- empel körsbär. Det går även att förbättra ”bouqueten” med olika E-nummer (livs- medelstillsatser) och därmed ge enkla druvor en skjuts som ger vinet mer ka- raktär och vackrare färg. Vinerna får sin ”ekfatskaraktär” från ekchips som hälls i vinet i stället för att låta vinet vila på rik- tiga ekfat i månader där smaken utveck-
52
COUNTRY SMART
Tolka vinet