Page 53 - Countrysmart Nr 4-2021

Ekologiska viner
Idag har efterfrågan på ekologiska viner ökat markant, och många vinproducen- ter ställer nu om till en grönare väg i sin vinproduktion. Vi har blivit alltmer mil- jömedvetna, men många upplever ock- så att de lätt får huvudvärk eller annan oönskad effekt av industriviner. Man går också över mer och mer till en ekologisk odling av vin för smakens skull.
Ett ekologiskt vin har idag olika certi- fieringar, och därmed kontrolleras både hur druvorna odlas och vad som får tillsättas i vinet. Men även i ekologiska viner får 32 olika tillsatser och process- hjälpmedel användas. På ekologiska od- lingar används dock inte kemikalier och gödningsmedel som t ex konstgödsel och svamp- och ogräsbekämpningsmedel, som vanligtvis används i traditionellt jordbruk. Man får helt enkelt inte an- vända något som inte ett regn kan spola bort. Ingenting som går in i druvorna får användas, och inne i själva vinproduktio- nen får färre formverktyg brukas.
”Även i ekologiska viner får 32 olika tillsatser och pro- cesshjälpmedel användas.”
Skillnaden mellan de som odlar konven- tionellt och de som odlar ekologiskt ser man lätt när man promenerar genom vinfälten. När ogräsen spirar om vå- ren låter den ekologiska vinbonden dem vara kvar mellan varannan/var tredje rad vinstockar. Vild ruccola frodas med sina små vita blommor, medan den kon- ventionelle vinbondens ogräs snabbt blir brunt över hela vinfältet och dör av de besprutningar som görs. Ogräset låter man vara kvar för att få en ekologisk mångfald i vinodlingarna, men även för
att det anses vara bra för vinstockarna att få lite konkurrens som kan bidra till att utveckla bättre druvor.
Vill en vinbonde idag ställa om sin vinproduktion till ekologisk odling, så tar det tre år innan man kan få ett godkän- nande. Även mängden sulfit, som man får använda i ekologiska viner, är betyd- ligt lägre än i konventionella viner.
Biodynamiska viner
De biodynamiska vinerna tar ett rejält kliv närmare naturen och vilar på filo- sofen Rudolf Steiners hundraåriga läror. Här arbetar vinbonden tillsammans med naturen och atmosfären. I den biody- namiska odlingen utgår man egentligen från att odla grödorna utan konstgödsel. I stället används flera naturbaserade pre- parat, anpassade för biodynamisk odling, som ska stödja och utveckla jorden på na- turligt sätt.
Vinbonden gödslar sitt vinfält med kompostpreparat av brännässla, ekbark, maskros, kamomill, rölleka och valeri- ana. Här följer man även en odlingska- lender där månen, solen och stjärnornas faser tas i beaktande. Det kan låta lite ovetenskapligt, men faktum är att man på senare tid har kunnat visa att vid nymåne är sedimentet som mest kom- pakt. Detta är en stor fördel när vinet ska tappas och man inte vill att det ska följa med ner i flaskorna. Även biodynamiskt vin måste genomgå en kontrollerad över- gångsfas för att få sitt certifikat, Demeter, och processen övervakas noga av lokala kontrollorgan.
Naturvin
Naturvin är ett relativt nytt begrepp, och man har än så länge ingen godkänd cer- tifiering. I Frankrike har man dock för- sökt ta fram några. Den som man mest talar om idag är S.A.I.N.S (Sans Aucun Intrant Ni Sulfite) som allt fler naturvin- smakare ansluter sig till. Eftersom det ännu inte finns en godkänd certifiering, måste man helt lita på det som vinma-
karen uppger. Ett naturvin är så nära man kan komma det ursprungliga sät- tet att framställa vin helt utan tillsatta ämnen. Man skippar ofta filtreringar och låter den naturliga jästen få vara motorn i framställningen av vinet. En- kelt sagt är målet att göra ett vin så na- turligt som möjligt genom att använda så naturliga odlingsmetoder som möj- ligt och låta druvorna växa och sköta sig själva vid vinifieringen. Man vill inte att människan ska påverka vinets smak, utan låta den utveckla sig på egen hand.
Eftersom inga regleringar görs, kan smaken på naturviner ibland vara lite främmande. Vinerna kan kännas ”funkiga” och de är inte sällan grum- liga. Det är även viktigt att dessa viner transporteras och förvaras vid låga temperaturer för att de inte ska bli dåli- ga och för att de ska hålla sig.
Hur hittar man då ett vin som har så lite tillsatser som möjligt och håller en hög kvalitet? Ett första steg är att goog- la på vingården och försäkra sig om att den verkligen finns och inte bara är ett varumärke bland många andra hos en storproducent. Ska man tillverka vin utifrån druvans egen kraft och med ”terroir-ens” unika påverkan, krävs stor noggrannhet alltifrån hur man od- lar, skördar till hur man arbetar inne i vinproduktionen. Detta arbete är både tidskrävande och kostsamt, så givetvis kostar de här vinerna mer. Dessutom kräver det lite mer av oss konsumenter att vi hanterar dem rätt och serverar dem vid rätt temperatur. För att vinet sedan ska komma helt till sin rätt gäller det förstås att välja vin efter maträtt. Först då uppnår man den totala upple- velsen av ett fulländat vin.
Vill du veta mer om hantverksmäs- siga viner utan onödiga tillsatser är du välkommen att kontakta Mikael på Le Bon Win. Via dem kan du även bestäl- la hem viner till din ytterdörr. Du når honom på mikael@labellevue.se.
Yvonne Tenninge
www.labellevue.se
COUNTRYSMART • VIN
COUNTRY SMART
53