Page 27 - Countrysmart - december 2022

dagen på året man fick äta sig mätt. Tra- ditionellt innehåller julmaten mycket kött, och det var tidigare ett tecken på lyx. Julbordet har sitt ursprung ur två jultraditioner. Borgerlighetens julmiddag med fem rätter; brännvinsbord, soppa, fisk, stek och dessert. Bondeklassens jul- bord var mer en buffé av mat. Runt sekel- skiftet 1900 slogs de ihop till ett gemen- samt sätt att fira jul på med flera rätter. 68 -rörelsen som kastade ut den borgerli- ga middagen helt och hållet. Man gjorde revolution även på julen! Ingen var finare än den andra och en buffé var det enda likställda. Julbordet flyttade från mat- salen till köket, och dit man fick gå och förse sig. Därmed tappade paradpjäser som grishuvudet i betydelse, även om det ibland fått hänga med till buffén.
Julbordet är egentligen ingen buffé, strikt talat. Bufféer äter man på färjor till Finland och Danmark precis som man vill. Julbord äter man inte individuellt, det är en rit som vi genomför i bestämd ordning och på ett precist sätt. Om ett barn eller en gäst från ett annat land gör fel är det helt ok att tillrättavisa – det är närmast vår plikt! Sillen först, sedan lax och skaldjur följt av kallskuret inklusi- ve skinkan, småvarmt, ost och dessert. Självklart för alla, eller?
Idag är julbordet i våra hus och hem ofta ett knytkalas, och där alla tar med sig en eller flera ingredienser. Enligt Livs- medelsföretagens årliga undersökning säger nästan alla att de åtminstone delvis är ansvariga för julbordet.
Julbordet har sina bestämda rätter och smaker, och det ändrar man inte hur som helst. Så gör man bara inte för jul är jul. Men allt är inte hugget i sten. Om rät- tens idé bevaras och smaken är densam- ma kan man byta ut ingredienser som till exempel sill mot svamp. Man kan göra julen mindre fet, men man kan inte göra julen mindre julig. Det viktigaste är att det är svenskt. Att det är nyttigt är däre- mot inte viktigt. Det finns även stora regi- onala skillnader över Sverige. I Norrland äter man till exempel dubbelt så mycket kött som i de sydligare delarna.
julfirande närmade sig varandran för- vandlades den borgerliga steken till en julskinka. För nationalromantikerna symboliserade julskinkan hur man åt redan på vikingatiden men det är mer en myt, för på den tiden åt man färska revben. Idag är julskinkan det överlägset den viktigaste komponenten på julbor- det, långt därefter kommer Janssons fres- telse och sill. Från att ha kokat skinkan med svål i en gryta på vedspisen har den utvecklats i flera varianter.
Finns det då inget som förändras med julen? Jo, med åren har julen kommit att firas allt tidigare, sedan julen blev mer kommersiell. Ursprungligen var julafton det som inledde själva julfirandet, nu är det ”tillåtet” att börja fira jul redan första söndagen i november. Julafton är närmast ett crescendo på en uppbyggnad under lång tid.
Att julen är speciell blir extra tydligt vid jämförelse med nyårsafton, två fester med bara åtta dagar emellan. Julen firas med familj och släkt men också vänner som i hemvändardagar. Julen är också något man ska fira professionellt. Försök som företagare att skippa julmiddagen och se vilken stämning som sprider sig! Nyårsafton är en fest för vänner och be- kanta.
Julafton vs nyårsafton
Julen handlar om hemmet. Nyårsaf- •ton handlar om världen.
Julen handlar om att blicka bakåt. •Nyårsafton handlar om att se framåt.
Julafton: när klockan är 3 börjar Kalle Anka
God jul!
Då borgerlighetens och böndernas
www.foodfriends.se
COUNTRYSMART • NOTERAT
• •
Julen handlar mycket om mat som inlagd, rökt och gravad. Nyårsafton är färsk, nylagad mat.
Julen är grön och röd. Nyårsafton är •blå, guld och silver.
•
Nyårsafton: när klockan slår 12 böjar det nya året
COUNTRY
SMART
27