Page 25 - Jälmers Ur
P. 25

Glas
Klockor använder generellt tre olika typer av glas: plexiglas, mineralglas eller sa rglas. Samtliga tre typer har sina fördelar vad gäller hållbarhet, pris och användningsområde.
Plexiglas är repkänsligt men lätt att polera och lätt att forma, det är billigt och det blir inte kladdigt av fingeravtryck. Plexiglas ger även få reflektioner vilket medför bra läsbarhet men de negativa egenskaperna, bland annat att plexi- glas varierar i storlek beroende på temperatur har medfört att det inte lämpar sig för alla klocktyper. Idag säljs få nya klockmodeller med plexiglas.
Sa rglas är hårt och extremt reptåligt samt klarar stora tryckpåfrestningar vilket gör det lämpligt för både  nklockor och dykarklockor. Sa rglas är däremot dyrt och kräver minst antire exbehandling på insidan av glaset för att minska antalet re exer och därmed öka läsbarheten. Idag är det van- ligt med antire exbehandling även på utsidan av glaset men e ersom denna ytbehandling är mjukare än glaset, är inte yttre antire exbehan- dling en lämplig lösning på samtliga klocktyper. En annan negativ egenskap är att sa rglas kan spricka likt en glasruta vid hårda slag. Sa rglas ger på grund av den vanligt förekommande inre antire exbehandlingen o a blåa eller gröna re-  ektioner i vissa betraktningsvinklar.
Mineralglas är en kompromiss mellan egenskaper- na hos plexiglas och sa rglas. Det är billigare än sa rglas men inte lika reptåligt. Det är motstånds- kra igt mot repor än plexiglas men samtidigt så omständligt att polera att det o ast byts ut vid repor. Mineralglas tål högre tryck än plexiglas men ger  er re ektioner än plexiglas, dock färre re ektioner än sa rglas och har därför sällan an- tire exbehandling. Mineralglas spricker inte likt sa rglas när det utsätts för hårda slag. Mineral- glasets egenskaper är sammanfattningsvis en tråkig eller optimal kompromiss mellan plexiglas och sa rglas beroende på vilka egenskaper som uppskattas.
Vattenresistens
Vattenresistens anger klockans förmåga att klara externt tryck och anges i enheterna BAR, ATM (atmosfäriskt tryck) eller m (meter). Ju högre BAR/ ATM/m, desto högre tryck och därmed större djup klarar klockan av. Givetvis  nns det en marginal vid angivande av dessa värden men i värsta fall kan en klocka som utsätts för ett för högt tryck få en skadad boett eller bli vattenskadad.
De två vanligaste branschstandarderna för klockors vattenresistens är ISO2281 och ISO6425. ISO2281 anger generella krav för klockors vattenre- sistens och ISO6425 anger speci ka krav och minst 100m vattenresistens för dykarklockor. I standarden för dykarklockor ingår även andra krav förutom vattenresistens, som exempelvis stöttålighet, mag- netisk resistens och lysförmåga i mörker. Som al- ternativ till ISO  nns även DIN och JIS/JIS2 vilka har liknande standardiseringar.
Många tillverkare har egna listor för vilka aktiviteter en klockas vattenresistens är godkända för och generellt brukar de rekommendera minst 10AT- M/10BAR/100m WR för generella badaktiviteter och vattenlekar medan en grundläggande vat- tenresistens av 3ATM/3BAR/30m brukar anses fullt dugligt för vardagligt bärande som inte innefattar bad eller dusch.
Flertalet dykarklockor är försedda med en heli- umventil. Heliumventiler kan vara manuella eller automatiska. Heliumventiler förhindrar att en dykarklocka exploderar av det övertryck som skapas under dekompression i de tryckkammare som professionella djuphavsdykare använder. I dekompressionskammare ändras trycket i kam- maren successivt med hjälp av en heliumgas- blandning. Heliumet tränger in i klockan genom klockans packningar och när trycket i kammaren successivt minskas expanderar heliumet i klockan och klockan förstörs av övertrycket (glaset lossnar/ spricker). Heliumventilen eliminerar detta problem genom att ventilera ut heliumgasen. Detta är däremot ett ickeproblem för de bärare som inte planerar att använda sin klocka under djuphavs- dykning på  era hundra meters djup och därmed aldrig kommer att be nna sig i en dekompression- skammare.
Skruvad krona ökar inte vattenresistensen hos en klocka men är ändå i kombination med kro- nskydd ett vanligt attribut hos dykarklockor. Sy et är att minska risken för att kronan dras ut, skadas eller vrids när klockan är under vattnet vilket skulle kunna medföra att klockan vattenskadas. Skru- vad krona är att föredra hos klockor som ska användas under vatten men är inget måste för ISO6425-certi ering eller för att kunna säkerställa god vattenresistens.
25


































































































   23   24   25   26   27