Page 78 - Loomis Årsredovisning 2017

74
Noter – Koncernen
Loomis Årsredovisning 2017
Forts. Not 2
eller när det har inträffat händelser eller när det nns omstän- digheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Åter- vinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoför- säljningsvärde och nyttjandevärde.
Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de uppskattade fram- tida kassa ödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagan- dena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveck- ling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskon- tera de framtida kassa ödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det förelig- ger identi erbara kassa öden (kassagenererande enheter).
För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning görs per varje balansdag en prövning om tidigare gjorda nedskrivningar bör återföras. Om så är fallet sker en åter- föring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna till- gången till dess återvinningsvärde. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda vär- det (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskriv- ningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en för- ändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.
Leasingavtal (IAS 17)
När leasingavtal innebär att koncernen som leasetagare, i allt väsentligt, åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekono- miska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, klassi ce- ras leasingkontraktet som nansiell leasing. Detta innebär att objektet redovisas som en anläggningstillgång i koncernbalans- räkningen. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förplik- telse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Den nansiellt leasade tillgången, samt tillhörande skuld, redo- visas till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av minimi- leaseavgifterna. I koncernresultaträkningen redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta linjärt över nyttjandeperioden.
Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernresultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.
I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten som för- säljning i den period uthyrningen avser. Avskrivningar redovi- sas i rörelseresultatet. Den ekonomiska innebörden av kontrak- ten ger ej, som helhet eller del, upphov till klassi cering av lea- singskontrakten som nansiell leasing.
Kundfordringar (IAS 39)
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kund- fordringar görs när det nns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvär- det av bedömda framtida kassa öden diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Befarade och konstaterade kund- förluster redovisas på raden Produktionskostnader i resultat- räkningen. Betalningar som erhålls i förskott redovisas under Övriga kortfristiga skulder.
Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 39)
Ett nansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en
nansiell tillgång i ett företag och en nansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. De nitionen av nan- siella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättig- heter att erhålla kontanter såsom kundfordringar.
Koncernen klassi cerar sina nansiella instrument i följande kategorier:
1) Lånefordringar och övriga fordringar.
2) Finansiella tillgångar eller nansiella skulder till verkligt värde
via resultaträkningen (inklusive derivat som är klassi cerade
som säkringsinstrument).
3) Övriga nansiella skulder.
4) Finansiella tillgångar och nansiella skulder värderade till
verkligt värde i övrigt totalresultat.
Klassi ceringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassi ceringen av instru- menten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Låneskulder, placeringar och lik- vida medel redovisas enligt affärsdagsprincipen. Utgivna certi- kat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en lång- fristig lånefacilitet som säkerhet.
1) Redovisning av klassi cering som ”Lånefordringar och
övriga fordringar”
Rörelsefordringar, inklusive kundfordringar, klassi ceras som ”Lånefordringar och övriga fordringar” och värderas till upplu- pet anskaffningsvärde. I balansräkningen redovisas dessa som kundfordringar och likvida medel med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassi - ceras som nansiella anläggningstillgångar.
2a) Redovisning av klassi cering som ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen”
När tillgångar i denna kategori innehas redovisas värde- förändringar i verkligt värde löpande i resultatet. Omvärde- ringen av derivat som innehas för att minimera transaktionsris- ker för den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet och derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den nansiella verksamheten redovisas i nansnettot. En nan- siell tillgång klassi ceras till denna kategori om den innehas för handel, d.v.s. förvärvats huvudsakligen i syfte att avyttras på kort sikt. Loomis tillgångar i denna kategori utgörs av nansiella omsättningstillgångar i balansräkningen.
2b) Redovisning av klassi cering som ”Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen”
När skulder i denna klassi cering innehas redovisas dessa
på samma vis som ”Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen”. Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i balansräkningen.
3) Redovisning av klassi cering som ”Övriga nansiella skulder”
I denna kategori ingår låneskulder och leverantörsskulder. Skul- derna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Vidare redovisas låneskulder initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig verkligt värde från det som ska återbetalas på förfallodagen, redovisas därefter låne- skulder till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att mellan- skillnaden periodiseras enligt effektivräntemetoden som en rän- tekostnad. Loomis tillämpar IAS 23, Lånekostnader. Enligt denna standard ska lånekostnader avseende upplåning direkt hänför- liga till anskaffning, uppförande och produktion av kvali cerade tillgångar inkluderas som en del av investeringens anskaffnings- värde. Loomis har dock för närvarande ingen upplåning hänförlig till sådana investeringar, varför kostnader för upplåning belastar