Page 38 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 38
kloster, kanske Nydala. 1405 får väpnaren
Nottebäcks sn Jon Petersson ett gods i Bodhastadha som
Nottebäck är kommunens nordvästligaste pant av riddaren Magnus Birgersson. År
socken, gränsande i norr till Jönköpings län 1485 köper Växjö domkyrka en gård av
och i väster till Växjö kommun. Ingegärd Magnusdotter i Äpplaholm och
Utsträckningen är undefär 28x17 km i 1545 omfattar byn ett skattehemman och
nord-sydlig riktning. Södra delen utgörs av tre frälsehemman. De äldsta kartorna är
Granhult, som fram till 1800-talets mitt var från 1816 och visar byns utägor resp åker
en egen församling men benämndes och äng. Gårdarna låg i samma läge som
Granhults socken fram till 1970. Området bykärnan idag. Ägoarronderingen bestod
består av högslätt och tillhör de högst av långsmala åkertegar och ängar.
liggande områdena i Kronobergs län med Mellangården lagaskiftades 1842. I övrigt
punkter som når upp till drygt 300 m ö h. I har inga skiften gjorts.
västra delen finns de stora sjöarna Idag heter gårdarna Oppebyn,
Änghultasjön, Norrsjön och Madkroken, Mellangården och Nerbyn, men år 1900
som tillhör Mörrumsåns vattensystem. Den benämndes de Norregården, Mellangården
förhistoriska bebyggelsen har till största och Skattegården. Möjligen har man efter
delen koncentrerat sig till Nottebäck- 1900 tagit tillbaka ett äldre namnskick. Vid
Norrhult-Klavreström och till Granhult- seklets början fanns sju brukningsenheter i
Lyretorp, alltså till de områden som senare byn jämte 16 torp och backstugor,
kom att bli sockencentra. Marken är mager sammanlagt 1 3/8 mantal. Kvarn och såg
och stenbunden och åkerarealerna mycket tillkom 1792 vid Landsbro på
måttliga. Skogen dominerar. Framför allt i Norregårdens/Oppebyns område.
öster finns omfattande mossmarker. Den Heda: Namnet betyder hed/mager
ekonomiska basen har varit skogs- och skogsmark och även i Heda blir en gård
jordbruk, men redan på 1700-talet tillkom klostergård 1365. År1480 byter den store
Klafreströms järnbruk och i denna delen av godsägaren Arvid Trolle på Bergqvara till
socknen växte tätorterna Klafreström och sig en fjärdedels gård från biskopen och
Norrhult upp med industrietableringar domkapitlet i Växjö. Redan på 1490-talet
under 1900-talets förra del. Mindre tätorter ser det ut som om Trolle och domkyrkan
har också kommit till i Flybo, byter bort sitt godsinnehav till bonden
Lindshammar och Marhult. De största Sven i Hede. År 1545 finns inga frälse-
byarna har varit Galtabäck, Norrhult och eller kyrkligt ägda gårdar i Heda utan två
Nottebäck ursprungligen med 6-7 gårdar. skattegårdar. Troligen på 1600-talet blev
Annars har den vanliga storleken varit 2-4 Heda majorsboställe och kom att kallas
gårdar och ganska många ensamgårdar. År Majorsheda jämsides med Heda ända fram
1900 uppgick gårdsantalet till 180 och till 1915, då man bestämde sig för att
torpens antal till 136. Hemmansklyvningen återgå till enbart Heda. 1820 kartlades
har varit måttlig, men i t ex Lillåker har inägorna i Majorsheda. Gårdarna låg då
den ursprungliga gården styckats till sju delvis lite längre västerut men några gårdar
brukningsenheter. ser ut att ha haft ungefär samma läge som
idag. Laga skifte ägde rum 1849. Vid
Boestad och Heda sekelskiftet fanns åtta brukningsenheter i
Historik byn, som omfattade ett mantal.Trots att
Boestad: Namnet går tillbaka till det byn tidigt hade två gårdar finns inga
fornsvenska ordet för hydda, lägerplats och separata gårdsnamn angivna i källorna.
detta skulle kunna tyda på att enheten har Heda hade 12 torp eller backstugor på sitt
förhistoriskt ursprung. Inga förhistoriska område, varav ett soldattorp.
lämningar är emellertid kända i området.
År 1365 doneras en gård i Boestad till ett
