Page 33 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 33
intensiva perioder från 600-talet och fram Beskrivning
till ca 1200, då den historiskt kända byn Området ligger drygt sex km öster om
Sävsjö etableras och växer ut samt under Lenhovda. Sävsjö är den största
en period på 1600-talet. Allt detta har man jordegendomen i Uppvidinge kommun
kunnat läsa i resultat från utgrävningar i omfattande ca 6 100 ha mark inkluderande
den omfattande fossila åkermark, som det ursprungliga Sävsjö jämte Skogstorp,
finns i anslutning till det gamla Sävsjö Våraskruv, Forsa och Ålatorp innefattande
säteri. Här finns också ett gravfält kanske flera bebyggelseområden samt mycket
från 3-400-talet och ett antal husgrunder stora utmarker. I detta avsnitt begränsas
efter den by som fanns under medeltiden, beskrivningen till det gamla inägoområdet
men som avhystes vid mitten av 1600-talet. i Sävsjö. Det fossila odlingslandskapet
Första omnämnande i skriftliga källor är omfattar ungefär 50 ha med terrasseringar,
1424, då Ingeborg, Katarina och Knut får stensträngar och odlingsrösen, största
var sin andel i Sepsio efter sin far Karl sammanhängande arealen i västra och
Sture Gumsehuvud. Knut får dessutom en norra delen av området. I det västra
kvarn, belägen vid det som senare blev området ligger en välbyggd skeppssättning,
Sävsjöström. Arvid Trolle äger på 1490- dvs en skeppsformad grav från
talet en gård och en kvarn med ålfiske i vikingatiden. Centralt i området finns de
Sävsjö och 1545 finns här fem åkrar som säteriet brukade och som
skattegårdar, en frälsegård, en kyrklig fortfarande brukas innefattande en mycket
utjord samt kvarn. På 1640-talet inköpte framträdande, stenmurskantad fägata, som
översten Håkan Nilsson Skytte etappvis leder från ekonomibyggnaderna till den
gårdarna i Sävsjö. Skytte hade redan fossila åkermarken sedermera
tidigare förvärvat frälsegården och gjort betesmarken. I öster finns ett mindre
den till säteri. Säteribildningen och inköpet område innefattande några åkersystem,
av övriga gårdar innebar att byn avhystes. men framför allt den gamla bytomten med
Bönderna tvingades att flytta. År 1683 spisrösen efter de avhysta gårdarna och
antecknas Sävsjö vara ”kostsamt bebyggt”. dessutom järnåldersgravfältet med ett 40-
Under slutet av 1600-talet eller förra delen tal synliga gravar. Området och
av 1700-talet anlades pappersbruk och undersökningarna finns beskrivna i
järnbruk vid fallen i Alsterån, där kvarnen Kronobergsboken 1979-80 med
var belägen, se nedan. Säteriet kom först underrubriken Stenen följeslagaren.
att tjäna som bostad för bruksägaren men i
och med att ett corps de logis byggdes vid
bruket ca 1760 kom den gamla Värde och avgränsning
säteribyggnaden att bebos av gårdsrättaren. Det fossila odlingslandskapet i Sävsjö är
1867 revs byggnaden och en ny bostad kanske det mest omfattande i Sverige och
byggdes åt rättaren. De nuvarande dess kulturhistoriska värde kan inte
byggnaderna kom till på 1950-talet. överskattas. Genom de undersökningar
Tack vare att säteribildningen och som har företagits där och i Granhult, som
avhysningen av byn förändrade redogörs för nedan, har vi fått en bred
näringsstrukturen i området från aktivt kunskap om järnålderns och medeltidens
jordbruk till omfattande betesdrift kom de åkerbruk i vårt område. Sävsjö är ett av ca
äldre åkersystemen att läggas för fäfot och 30 riksintresseområden för
undantas från senare tiders kulturmiljövården som finns i Kronobergs
jordbruksrationaliseringar med åtföljande län.
stenröjning. Betesdriften konserverade Avgränsningen följer i stort sett det fossila
odlingslandskapets ålderdomliga drag och odlingslandskapet jämte säteriets närmaste
räddade det förhistoriska och medeltida inägor ner till den gamla vägsträckningen i
kulturlandskapet åt eftervärlden. söder.
