Page 29 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 29
Värde och avgränsning Beskrivning
De bevarade byggnaderna har mycket högt Hökhult ligger ca 7 km nordost om
kulturhistoriskt värde. Lenhovda samhälle.Gårdsbebyggelsen
Avgänsningen har inskränkts till att ligger samlad i klungor, som representerar
omfatta de tre kvarvarande gårdarnas de fem ursprungsgårdarna. Ingen gård har
bebyggelse jämte ett litet inägoområde. flyttat långt från bykärnan. Också
nytillskotten under 1900-talet har förlagts i
Hökhult eller i nära anslutning till bybebyggelsen.
Historik Även om byggnaderna i stor utsträckning
De äldsta tecknen på bosättning i området genomgått förändringar så finns ett antal
är två gravar troligen från bronsåldern, som hus med stort kulturhistoriskt värde, t ex en
ligger inom bebyggelseområdet i Hökhult. mycket ålderdomlig, delvis timrad
Byn omtalas 1545 som Höcholtth och där ladugård på Kronogården 5:2,
finns då fyra skattegårdar och en gård som skolbyggnaderna från 1887 och 1926,
tillhör växjöbiskopen. Därmed är Hökhult disponentvillan i jugendstil från 1912 och
en av de största byarna i Lenhovda socken. en av mangårdsbyggnaderna på
De fem gårdarna benämndes Kronogård, Mellangården från ca 1850 med stor
Mellangård, Norregård, Nästagård och glasveranda i två våningar. Även
Södregård. De storskiftades så tidigt som glasbruksbyggnaderna och den
1760-61 och laga skiftades 1831. Kartorna kvarvarande arbetarlängan har stort värde
visar åkermark i långa parceller, dvs och bör tas tillvara. Den större
långsmala tegar, mängder av odlingsrösen arbetarlängan vid
och en långsträckt bytomt belägen utefter glasbruket/snickerifabriken har tyvärr
vägen i norra delen av inägorna. Både rivits. Folkets hus från 1910 finns kvar
parcelleringen och bystrukturen bryts upp i men tillbyggt i flera omgångar.
och med laga skiftet. Vid sekelskiftet fanns Sågbyggnaden vid Hjärtsjön i väster är
hela 19 brukningsenheter i byn, vilket ger mycket förfallen.
bilden av en omfattande hemmansklyvning Delar av inägorna hålls öppna och är
främst av Kronogården som delats i sju totalröjda från sten. En del av inägomarken
enheter. Åtskilliga torp anlades på har bebyggts eller lagts igen redan före
utmarken med soldattorpen Karlslund och 1950, men den öppna marken vid den
Höganäs tätt inpå inägorna. De flesta tidpunkten har i stort sett bibehållits intakt.
torpen tillkom efter 1831. År 1906 anlades En liten rest av den gamla parcelleringen
Hjertsjö glasbruk på Mellangårdens mark i finns kvar strax söder om Västregården.
västra delen av byn. Bruket tillverkade Speciellt i söder finns partier med stora,
flaskor och kemisk-tekniskt glas. Det breda stenmurar och små odlingsrösen.
brann 1921 men återuppfördes och stod Utmarken är omfattande och sträcker sig
klart 1923. Ett sliperi tillkom också och mot norr-nordost och väster-sydväst. Här
man kom att tillverka kristallglas i stor finns några sjöar, varav den största är
omfattning. Namnet byttes till AB Hjärtsjö Hjärtsjön, samt en del bäckstråk och ett
Kristallverken. I samband med stort våtmarksområde, Stora Brännan, i
industrietableringen tillkom en del väster. Några få torp finns kvar men de
arbetarbostäder och villor i byn, som också flesta har försvunnit. Soldattorpet Höganäs
fick skola, affärer, folkets hus och telegraf. existerar ännu om än i ombyggt skick.
1936 lades bruket ner och 1945 startade en
snickerifabrik i de gamla Värde och avgränsning
glasbruksbyggnaderna. Även denna är Hökhults värde finns i bebyggelsen, som
numera nedlagd. dels med sina gårdsklungor minner om de
fem ursprungsgårdarna, dels innehåller en
