Page 24 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 24
gård i Holma, tillhörig kronan. Gården men vägslingorna finns fortfarande kvar
friköptes 1932. som en struktur i byn.
Hemmansklyvningen har varit betydande.
Beskrivning År 1900 består Norregård av fyra gårdar
och Södregård av nio gårdar, varav fem
Holma har från första början varit en stycken på bara 1/40 mantal.
ensamgård, belägen strax sydväst om
centralbyn, som blev kyrkby på 1600-talet.
Inägorna hålls öppna med bete och här Beskrivning
finns en del odlingsrösen. Till gården har Bykärnan ligger fortfarande ganska väl
hört omfattande utmarker söderut och där samlad vid den nord-sydgående vägen
finns också torpet Holmsjö kvar. En tjärdal mellan Herråkra och Lenhovda, ca två km
finns i skogsmarken strax norr om ostnordost om kyrkbyn. Inägorna är ganska
bebyggelsen. ordinära, relativt öppna och stenröjda i
De flesta byggnaderna på gården är av modern tid. Utmarken är ganska
avsevärd ålder. Mangårdsbyggnaden är omfattande men den innefattar stora
från 1839 och pietetsfullt renoverad. En sankmarker. Mossodlingar och madslåtter
drängstuga av ryggåstyp, en stor, har förekommit i sydväst och väster. Ett
överkragad loftbod och ett oxstall är flertal små tegar och ängar både norr och
troligen från 1600-talet. Ett nytt, väl söder om byn brukas ännu och
inpassat stall har byggts för gårdens hästar. Smedlyckan är fortfarande en öppen lycka.
Bebyggelsen innefattar flera äldre, relativt
Värde och avgränsning oförändrade byggnader, varav en tvåvånig
enkelstuga från 1830-talet med fint
Gården med sina omsorgsfullt bevarade utformade pardörrar och med tillhörande
äldre byggnader har högt kulturhistoriskt valvslagen jordkällare. Flera bostadshus är
värde. Bebyggelsen jämte de öppna byggda på 1920-30-talet. På Hult 2:3 finns
inägorna har avgränsats. en överkragad loftbod, som delvis är
förändrad. Så vitt man kan se har alla
Hult byggnader förnyats eller flyttats efter
Historik storskiftet. De båda soldattorpen har legat
Hult bestod av två skattegårdar 1545. omedelbart nordväst resp sydost om byns
Dessa kom att benämnas Norregård och inägor. Husgrunden efter det sydöstra kan
Södregård. Den senare blev vid ett senare ännu urskiljas.
tillfälle frälsegård, men återgick 1890 till
skattegård. Båda gårdarna fick var sitt Värde och avgränsning
soldattorp under slutet av 1600-talet och
under Hult har funnits ytterligare några De äldre byggnaderna konstituerar det
torp och backstugor. Bl a fanns det en kulturhistoriska värdet i Hult.
smed på torpet vid Smedlyckan under Avgränsningen har hållits ganska strikt till
mitten av 1800-talet. Namnet bebyggelseområdet och de allra närmsta
Kvarnamaden minner om att byn haft en inägorna.
skvaltkvarn vid Djupabäcken ett stycke
väster om bytomten. Slaggfynd i utmarken Magersryd
visar att man framställt järn för husbehov . Historik
Endast storskifte har företagits i Hult. Magersryd har sannolikt tillkommit under
Detta skedde 1826-27. Husen låg då tätt medeltiden. Namnet Magersryd är inte
tillsammans vid landsvägen i norra delen lättydbart. Det skrivs marlsryd och
av inägomarken och genomfartsvägen maralsryd 1538 och marilsryd, marielsryd
genom byn var mer slingrande än idag, och malesryd 1539. Kanske är förleden ett
personnamn. De äldsta omnämnandena är
