Page 22 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 22
Herråkra socken haft några äldre torp, men på 1890-talet
Herråkra utgjorde under medeltiden södra byggdes det en stuga med ladugård, som
delen av Dädesjö socken. Under förra fick namnet Hultäng. Husen försvann
delen av 1600-talet fick man tillåtelse att redan omkring 1915.
bygga ett kapell i Vraneke by och bildade
et sk kapellag. Socknen utgör idag Beskrivning
sydvästra delen av Uppvidinge kommun Bihult är en typisk medeltida nyodling,
och är ungefär 15x7.5 km stor i nord- belägen avsides från centralbygden i
sydlig utsträckning. Terrängen är föga skogsmark, ca 3,5 km sydost om kyrkbyn.
kuperad och höjdskillnaderna inom Den ligger omgiven av stora sankområden:
socknen är små. Kyrkan ligger på högsta Bihults fly, Bihultsmossen och
punkten och utgör centrum tillsammans Gängelsflyet. Inägorna består av små
med den gamla Vraneke by i norra delen plättar av odlad mark väl samlade runt de
av socknen. Bebyggelsen är gles med få båda gårdarna. Odlingsytorna 1857 är
bebyggelsekoncentrationer och med nästan identiska med de som finns på
ganska många ensamgårdar och torp. De 1950-talets karta. De har starkt
flesta gårdarna har varit skattegårdar. ålderdomlig karaktär, stenbundna och med
Endast två frälseägda och tre kyrkoägda små odlingsrösen. Kulturlandskapet är
gårdar har funnits under medeltiden. Några fortfarande öppet, även om en del av
kronoägda gårdar tillkom vid bildandet av inägomarken inte längre brukas.
Heda kronopark 1896. Vid sekelskiftet Bebyggelsen har också ålderdomlig
fanns det i socknen 46 gårdar och 29 torp. I karaktär. Mangårdsbyggnaderna är en
socknen finns några mindre sjöar och en tvåvånings enkelstuga från ca 1810 och en
hel del våtmarker. Den odlade marken är parstuga uppförd eller flyttad strax efter
av liten omfattning. En omfattande areal laga skiftet.Till dessa hör flera äldre
upptar Heda kronopark med reservatet runt ekonomibyggnader: en välbevarad,
Hedasjön. Ekonomin har varit baserad på överkragad loftbod, en timrad bod, en
skogsbruk jämte jordbruk. Inga industrier basta och en smedja alla säkert med hög
har funnits under äldre tid utom några små ålder. Dessutom är den östra ladugården
sågar. Under 1900-talets mitt har enligt uppgift från 1780-talet med vackert
tillkommit ett stort sågverk vid Södra sjö utformade fönster och detaljer. Detta är en
och en torvindustri strax söder därom. anmärkningsvärt hög ålder för en ladugård.
I ängsmarken i väster/sydväst finns två
Bihult timrade ängslador och en brädlada, som
Historik var ladugården till Hultäng. En av
Byn nämns första gången 1545 som Bioltt timmerladorna finns också med på kartan
och då finns endast en utjord på platsen, 1857. Däremot har bastan och smedjan
som också benämns ödetorp. Detta tyder uppenbarligen flyttat till sitt nuvarande
på en tidigare bebyggelse som lagts öde. läge i samband med skiftet. Utmarken
Man anser att namnet har med bi och sträcker sig ett par kilometer söderut till
intresse för honung att göra, således kanske Flogöl, där det också har funnits ängslador
man skulle kunna tyda de som och där man måste ha bedrivit madslåtter.
skogsdungen där man kunde hitta honung. En husgrund några hundra meter väster om
Vid laga skiftet 1857 fanns två gårdar i gårdarna är troligen resterna efter torpet
Bihult liggande tätt tillsammans och Hultäng. Några sommarstugor ligger öster
dagens östligaste gård med om byn.
mangårdsbyggnad, ladugård och bodar har
exakt samma läge som då. År 1900 är de
två gårdarna i Bihult skattegårdar om
vardera 1/8 mantal. Bihult verkar inte ha
