Page 30 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 30
intressant blandning av traditionell Beskrivning
bebyggelse och industriepokens hus Kylleskruv är ensligt beläget i socknens
typiska för det tidiga 1900-talet - en bra sydvästliga, mest glesbebyggda del en dryg
exponent för de talrika byar som fick en mil söder om Lenhovda samhälle.
industrietablering, men aldrig växte ut till Bebyggelsen ligger väl samlad vid
en tätort utan behöll sin agrara karaktär. landsvägen som leder igenom byn. Den
Avgränsningen omfattar inägorna samt ett gamla parstugan på 1:5 belägen vid
litet stycke av utägorna fram till Hjärtsjön. vägkröken är inte mycket förändrad sedan
den byggdes före 1856. En likadan stuga
Kylleskruv har legat strax intill. Äldst av
Historik mangårdsbyggnaderna är 1:22 från 1750-
Kylleskruv har klart medeltida anor både talet men moderniserad. Flera ladugårdar
utifrån skriftliga källor och av namnet att är byggda i skiftesverk och den som tillhör
döma. Förleden Kylle- anses komma från 1:5 har mycket vackert utformade fönster.
ordet kvill, som betyder bäcksammanflöde Den är byggd efter laga skiftet men
och Kylleskruv ligger vid sammanflödet ladugården intill fanns vid skiftet. En
mellan Höljabäcken och Stampabäcken. ålderdomlig timrad ängslada finns också
Skruvnamnen har kommenterats förut bevarad.
under Hökaskruv. Även i Kylleskruvs fall Inägomarken är till stor del öppen med en
skulle skruvnamnet kunna tyda på del odlingsrösen i åkerkanterna. Vid den
järnhantering, eftersom man har funnit två södra gården finns ett område med små
slagghögar strax öster om byn. Första odlingsrösen. Stenmurar finns men är
omnämnandet är från ca 1460, då Birger delvis raserade.
Trolle d y på Bergqvara köper en gård av I utmarken finns flera stora
väpnaren Sigge Petersson i Gransjö. Arvid våtmarksområden och i nordväst kan man
Trolle redovisar ca 1490 ett nybygge i återfinna några torpgrunder, varav grunden
Køleskrwg och 1545 finns en frälsegård i efter torpet Kyllemåla röjs och vårdas. Här
Kellescrwff. Denna kom under årens lopp finns en välbyggd stenkällare och kraftiga,
att delas i fem brukningsenheter. 1856-57 noggrant uppbyggda stenmurar. Torpet
gjordes laga skifte i byn. Då fanns också fanns redan 1772 men lades öde 1891.
det två torpen Kyllemåla och Larmstorp Gräsmo, senare kallat Berghem, har
(på kartan benämns platsen för detta idag försvunnit efter 1950. Strax sydväst om
Modala) samt husartorpet Gräsmo längst i bebyggelsen återfinns tjärdalen på tidigare
söder. En av gårdarna köptes till krono samfälld mark och ytterligare ett stycke åt
1894 inför bildandet av Heda Kronopark. samma håll ligger ruinerna av glasbruket.
Byns kvarn låg 1856 på en samfällighet vid Här har nyligen skogen avverkats och
det lilla bäckflödet strax sydväst om skogsplöjning skett tyvärr alltför nära
bebyggelsen och strax intill låg den ruinområdet. Runt ruinen kan man överallt
gemensamma tjärdalen. År 1879 anlades påträffa skärvor och av elden deformerade
Kylleskruvs glasbruk, som var verksamt bitar av flaskor och pressglas. Dessutom
till 1887, då det brann och aldrig finns ruiner efter ytterligare byggnader.
återuppbyggdes. De första åren tillverkades Långt ute i södra utmarken finns rester av
ölflaskor, men efter 1882 övergick man till en kolarkoja, vilket jämte tjärdalen
hushållsglas, varav en stor del pressglas. påminner om att man i byn, som på många
Få föremål tillverkade vid bruket finns andra håll drygat ut inkomsterna med
bevarade. kolning och tjärbränning.
