Page 31 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 31
Värde och avgränsning frälsegårdar, en skattegård och en
Kylleskruv ger exempel på en liten by i prästgård i Lenhovda, vilken jämte Sävsjö
mariginalbygd, där man kombinerat är socknens största by. Under medeltiden
åkerbruk, boskapsskötsel och skogsbruk i blir Lenhovda också tingsplats för
olika former för att skaffa sitt levebröd. Uppvidinge härad och förblir så till 1969,
Glasbruket med sin korta levnadstid har då ting hålles för sista gången. Häradets
inte avsatt några spår i form av tillskott i avrättningsplats låg strax öster om kyrkbyn
bebyggelsen. De flesta byggnaderna i byn vid Skarpåsen. Den sista avrättningen där
har stort kulturhistorisk värde, jämte ägde rum den 20 januari 1847. Gästgiveri
spåren efter olika former av utnyttjande av fanns i Lenhovda åtminstone från 1677.
naturresurserna. Den gamla gästgiveribyggnaden brann
Området har avgränsats till att omfatta 1940. Gårdarna i Lenhovda benämndes
inägorna och den närmast omgivande Gripagård, Sunagård, Norregård, Prästgård
utägomarken inklusive glasbruksruinerna. och Gästgivaregård. De två förstnämnda
Dessutom har resterna efter torpet gårdarna låg 1758 alldeles invid sjön öster
Kyllemåla avgränsats som ett exempel på om nuvarande mangårdsbyggnad på
hur man kan vårda spåren efter den fattiga Gripagård och söder om dessa fanns ett
torparbefolkningens bosättning. soldattorp. Norregård låg på ungefär
samma plats som idag, Prästgård och
Lenhovda och Nöbbele Gästgivaregård låg väster om kyrkogården
Historik respektive invid tingshuset. Ytterligare ett
Fornlämningsförekomsten visar att soldattorp låg ett stycke nordväst om byn.
Intressant är att flera gatusträckningar i
Lenhovda-Nöbbeleområdet varit bebott dagens Lenhovda fortfarande följer de
mycket tidigt. Väster, nordväst och sydost gamla byvägarna från 1758 t ex
om samhället finne ett antal gravlämningar Kyrkogatan-Oskarshamnsvägen,
från hällkisttiden och bronsåldern, som kan Tingsgatan och Storgatan.
tyda på att området har haft kontinuerlig Hemmansklyvningen har varit liten och
bosättning alltsedan 2000-talet före 1900 finns bara nio gårdar i byn.
Kristus. Under yngre järnålder har Norragården och Gripagården finns
Lenovda varit ett bygdecentrum att döma fortfarande kvar, men inägorna slukas allt
av det stora gravfältet, som idag ligger i mer av växande bebyggelse. Sunagården
hembygdsparken - ett av länets största och frånsett ett par starkt förändrade
vackraste gravfält. Det var också Lenhovda mangårdsbyggnader och Gästgivaregården
som kom att bli kyrkby och sockencentrum har helt utplånats. Prästgården ligger kvar i
när kristendomen gjorde sitt intåg. Detta samhället men dess inägor är också
skedde senast under 1200-talet, men frånsålda och bostället borta sedan länge.
troligen minst hundra år tidigare. Namnet Redan vid början av 1800-talet fanns det i
betyder Linaåns huvud dvs källområde, Lenhovda oljeslageri, lackfabrik samt
efter det vattendrag som tidigare hette så kimröks- harts- och terpentintillverkning.
men idag kallas Bykebäcken i sitt översta Vid mitten av 1800-talet kom det till en
lopp och sedan Kårestadsån och Skyeån handelsbod, ett apotek och ett antal viktiga
från Furuby och söderut. Lenhovda är hantverkare såsom garvare och färgare och
omnämnt redan 1266, då Nydala kloster får mot slutet av seklet både sjukstuga, post
ett gods i Linhofd av värendsbon Åke i och telefon. Vid sekelskiftet började
”Stuccaboth”. 1441 får Guse Nilsson Båt Lenhovda växa ut som tätort och
och Magnus Drake tre gårdar vid arvsskifte utbyggnaden accelererade i och med
efter Kurt Holgersson och 1451 får Karl järnvägens tillkomt 1922. Utefter denna
Knutsson Bonde fasta (ung lagfartsbevis) växte det upp ett stort antal småindustrier:
på tre gårdar som han köpt 1446 av snickerifabrik 1922, träförädling 1930,
Birgitta Turesdotter. 1545 finns fyra
