Page 65 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 65
Detta och några andra torp finns kvar, t ex Avgränsningen omfattar huvuddelen av
den s k Hjelmastugan från ca 1840, som nu bybebyggelsen med inägor jämte norra
ägs av hembygdsföreningen. Strax väster delen av Sandsjön ner till den del som
om gården 1:4 har det funnits en tillhör Svenstorp (tidigare Slåttra).
pestkyrkogård invigd ca 1730 av biskopen
men aldrig använd. Ingen synlig markering
finns. På Frälsegårdens ägor strax öster om
själva gården anlades en hembygdspark
1933, som har flera intressanta, ditflyttade
byggnader.
Beskrivning
Mörteleks by ligger på ömse sidor om
Badebodaån ca tre km öster om Åseda.
Frånsett 9:1 Frälsegård så är
bostadsbebyggelsen kraftigt förändrad
medan ekonomibyggnaderna i timmer och
skiftesverk bevarar mycket mer av sin
ursprunglighet. Kulturlandskapet är
totalröjt och hävdat, kantat här och var Den utdikade Sandsjön
med små steniga hagmarker och
enebackar. Kvarnområdet norr om byn Skrivaretorp
förstördes helt när väg 23 byggdes. Den
utdikade Sandsjön gav upphov till ganska
betydande arealer både vanlig odlingsmark
och mossodlingar som fortfarande
utnyttjas. Genom den gamla Sandsjön leds
Badebodaån i en grävd kanal.
Tegelbruksruinen finns ännu kvar i
hagmarken nordost om hembygdsparken.
Utmarken sträcker sig framför allt mot
öster och söder och innefattar som på
många andra håll små våtmarker. Historik
Skrivaretorp är ytterligare en av de byar
Värde och avgränsning som Birger Trolle 1404 får i arv efter sin
mor Katarina Petersdotter. Båda gårdarna i
Mörteleks värde ligger framförallt i dess Skrivaretorp övergår då till honom och
historia, som sannolikt sträcker sig tillbaka dessa finns också med i sonsonen Arvid
till vikingatiden, även om inga spår av Trolles jordebok på 1490-talet och skrivs
detta kan urskiljas, men byn måste tidigt ha då Scriffweretorp. Också 1545 finns två
haft en viktig funktion som gränsmärke i frälsegårdar i Skrivaretorp, Simonsgård i
tiohärads lagsaga. Också Frälsegårdens väster och Skallagård i öster.
långa dokumenterade historia bidrar till Byns utägor storskiftades 1794-97 och
värdet. Denna gårds bebyggelse jämte flera inägorna 1814 och 1815. Simonsgård
andra ekonomibyggnader utgör likaså en bestod då av två gårdar, som låg tätt
viktig del av byns kulturhistoriska värde tillsammans med de båda bostadshusen
liksom det dokument från det sena 1800- ihopbyggda och ladugårdarna parallellt
talets och tidiga 1900-talets norr om dessa. Skallagård var en
utdikningshistoria som Sandsjön är. kringbyggd gård. Byvägen
överensstämmer i väster med dagens väg