Page 69 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun

1950, då det övertogs av SLU. Dansbanan
låg strax bredvid. Numera är huset
privatägt. Idag är järnvägen borta och
stationshuset sommarbostad.

Beskrivning
Varshult ligger ungefär en mil sydsydost
om Åseda på gränsen mot Älghults socken.
Bebyggelsen i byn domineras av de två
stora ladugårdarna på Blommagården. På
Södregården finns en gammal
mangårdsbyggnad med tillhörande
ladugård samt ytterligare en åldrig
ladugård möjligen byggd före 1845.
Stationshuset är ganska intakt, ihopbyggt Stationshus med godsmagasin
med godsmagasinet. Övrig bebyggelse vid
stationen är relativt oförändrad.
Inägorna har delvis lagts igen, men har Åseda
sannolikt varit av den småskaliga art man
än i dag kan urskilja. I öster och söder
finns mycket ålderdomliga partier med små
odlingsrösen i småkuperad hagmark. Dessa
är identiska med tegar på 1809 års karta.
Utmarken är omfattande men består i norr
av ett stort fly och i sydväst av den
utdikade marken till Varsjön samt den helt
utdikade Hemsjön, mark som
uppenbarligen fått liten användning. Delar
av denna är idag skogbevuxen. Bara
omedelbart väster om stationsområdet
finns ett dikat område som använts för
mossodling eller madslåtter.

Värde och avgränsning
Den speciella bebyggelsen i Varshult jämte
de ålderdomliga delarna av
kulturlandskapet utgör ett stort
kulturhistoriskt värde. Också
järnvägsbebyggelsen inkluderas. Detta har
avgränsats separat, eftersom det ligger ett
stycke från byn, där bebyggelse och Historik
inägomark ingår i avgränsningen.
Åseda omnämns första gången 1345, då
det skrivs Asydum. Förleden i namnet
syftar på ån, dvs Badebodaån och
efterleden kommer av det fornsvenska
sidher, som betyder lågt belägen, sidlänt. I
Åsedaområdet finns flera
bronsåldersgravar, vilket tyder på att