Page 73 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun

Älghults socken Alsterfors, Barkahultaström och Södra
Socknen är den sydöstligaste i kommunen Rås. I Södra Rås liksom i Rydefors
och gränsar i öster och söder till Kalmar etablerades också under tidigt 1800-tal
län. Namnet betyder älgdungen och pappersbruk och under senare hälften av
namnet finns belagt redan 1304 som 1800-talet tillkom ett antal glasbruk i
bynamn. Socknens omfattning är ca 25 x socknen: Bockaskruf senare Rydefors,
25 km och den utgör mellersta delen av Björkå, Kronofors, Alsterfors, Berghem,
Uppvidinge högslätt med en medelhöjd av Idesjö, Långaskruv, Flöxhult och Hofgård.
200 m ö h. Igenom socknen rinner Alsterån Ytterligare tre tillkom under 1900-talet.Två
som det största vattendraget. Badebodaån, av dessa blev mycket kortlivade och bara
som är Alsteråns norra huvudgren, är Älghults glasbruk lever kvar idag.
gränså till Kalmar län i nordost. Här utgör Tätorterna utgörs av Älghult, Alstermo,
också Urasjön och Kiasjön gräns. Övriga Alsterfors och Fröseke.
större sjöar är Marshultasjön, Alstermo/Södra Rås
Marskogssjön, Hovgårdssjön, Idesjö och
Älgasjön jämte flera andra halvstora sjöar.
Jordarten är i allmänhet mager morän och
skogsarealerna är stora. Många myr- och
mossområden förekommer och förutom i
de centrala delarna och utefter Alsterån har
socknen troligen alltid varit glest befolkad
med småbyar och ensamgårdar.
Fornlämningarna är ytterst fåtaliga: ett
bronsåldersröse vid Hohult och en
skeppsättning vid Fröseke samt ett par
osäkra järnåldersgravar.
Slaggförekomsterna är desto fler och tyder
på en betydande järnhantering troligen
under medeltiden och senare. Att järnet var
viktigt visar tre anteckningar i Arvid
Trolles jordebok, som visar att han hade
järnsmedjor i socknen på 1490-talet. Vid
medeltidens slut fanns det i socknen ca 90
bebyggelseenheter, de allra flesta
bestående av en eller två gårdar. De största
byarna var då Fröseke med sju gårdar och
Hohult med fyra. Frälsegårdarna utgjorde i Historik
stort sett hälften medan kyrkoägda gårdar
endast var fem. Hela åtta sätesgårdar har Samhället har en mycket gammal
funnits, de flesta under kort period på industrihistoria, då järn har bearbetats här
1600-talet såsom Deragård, Hältekärr, redan på medeltiden. Södra Rås är en av de
Hökanäs, Höneskruv och Kvarterboda. De byar, där Arvid Trolle på Bergqvara ägde
tre övriga, Flöxhult, Hovgård och Kianäs en järnsmedja. Detta betyder sannolikt inte
har medeltida ursprung. De två förra en vanlig bysmedja utan en vattendriven
förblev sätesgårdar till 1700-1800-talen. hammare vid Alsterån eller möjligen en
Jord- och skogsbruk har varit den järnframställningsplats med en enklare typ
viktigaste inkomstkällan, men som ovan av järnugn. Läget för denna går inte att
nämnts har järnhanteringen varit av exakt bestämma, eftersom ån i detta avsnitt
betydelse och flera hamrar har funnits är dämd under senare period, men enligt
under historisk tid t ex vid Höneström, traditionen skall den ha legat vid den