Page 71 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 71
färgeri nedanför kyrkogården. Redan på En livlig etableringsverksamhet runt 1940-
1830-talet gjordes propåer om att Åseda 1950 innebar tillkomsten av bl a gjuteri,
skulle bli köping, men det skulle dröja mer husfabrik och glasbruk, verksamheter som
än 100 år innan så blev fallet. idag alla är försvunna. Denna expansion
medförde också att många av de äldre
trähusen fick ge vika för en modern, men
betydligt mer slätstruken bebyggelse, andra
byggdes om till oigenkännlighet. Under
1960-80-talet har bebyggelsen expanderat i
nya områden med tidstypisk
villabebyggelse. Idag finns Profilgruppen
som enda stora industri och
nybyggnationen har stagnerat.
Beskrivning
Samhället är beläget centralt i socknen
invid Badebodaån. Det karakteristiska är
uppdelningen i två delar med
Kexholmsområdet på sluttningarna i söder
och centrum i ett flackare parti i norr med
Järnvägsgatan, Kvarteret Lärkan 12 kyrkan på en liten höjdsträckning som
I stället växte byn och fick olika centralpunkt. Ån ger karaktär åt
verksamheter. Under senare delen av 1800- centrumområdet och har delvis påverkat
talet tillkom t ex kopparslageri (1892- gatunätets utseende. Detta är genomgående
1932) och repslageri (1883-1934), under ganska oregelbundet i hela samhället.
början av 1900-talet pianoharpofabrik, Esplanadgatorna är ett viktigt inslag i
mekanisk verkstad bryggerier och gatunätet.
ullspinneri förutom olika affärer som Över lag är bebyggelsen mycket heterogen
bokhandel, järnaffärer slakteributiker mm. med en del bevarade och relativt
Posttationen kom till 1874, sparbanken oförändrade äldre hus blandade med
1885 och 1902 invigdes järnvägen Åseda- kraftigt ombyggda sådana och nybyggen
Klavreström. Viktiga industrier under från 1950-talet och framåt.
seklets första del var också flera snickeri- Centralt i samhället ligger Kyrkbacken
och textilfabriker. Till och med en med kyrkan på en liten höjd avgränsande
brunnsanläggning i mycket blygsam skala ena kortsidan och prästgården diametralt
inrättades på Kexagårdens ägor. De belägen med sin tiondebod från 1785. Vid
ursprungliga bondgårdarnas inägor Kyrkbacken låg tidigare sockenstuga och
slukades allt mer av det växande samhället kyrkstallar men dessa försvann 1929 resp
medan utägorna, som sträckte sig norrut, 1946. Här låg också kyrkskolan, som revs
alltjämt är skogsmark med några bevarade 1960. Ungefär på sockenstugans plats
torp. 1910 hade tätorten vuxit till sig så att ligger idag kommunhuset.
den blev municipalsamhälle. Här växte Viktiga och bevaransvärda är Kyrkbacken
fram en bitvis storslagen bebyggelse med och järnvägsområdet med de äldre
vackra trähus med torn och utsmyckningar byggnaderna utefter Olofsgatan och
och rik panelarkitektur. 1930 byggdes ett Järnvägsgatan samt några välbevarade
kommunhus i klassicistiskt stil ritat av villor vid ån, särskilt den gamla
växjöarkitekten Paul Boberg och år 1943 garvarebostaden Bruzaholm, dessutom
blev Åseda köping och förblev så fram till Kexholmsområdets äldre och relativt
kommunreformen 1970. oförändrade byggnader med Brunnsparken,
också Folkets Park, idrottsplatsen med en
