Page 79 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun

Också Skinnaremåla och Ryd har haft var Utmarken sträcker sig mot norr och
sin husbehovskvarn. En liten industri har nordväst, Ryds utmark i en smal remsa upp
funnits vid den sydligaste gården i till Kånesjö. En mängd små sankmarker
Botillabo från 1940-talet. Här tillverkades förekommer liksom små bäckdrag, varav
liestickor och klädnypor av trä. det största är Kvarnbäcken på Botillabos
Bebyggelsen har under 1900-talet utmark. Denna bäck har ett dämme kallat
kompletterats med en del villor och en Fiskdammen. Denna kom till 1948 genom
verkstad har tillkommit efter 1950 vid uppdämning av bäcken vid en
Flackemålakrysset. slåttermosse. Ängslador utefter denna bäck
En utförlig historik och analys av Botillabo tyder på att man utnyttjat marker till
finns i rapporten över den madslåtter. Av torpen finns bara ett par
landskapsinventering som gjordes 1997 av stycken kvar.
Smålands museum och
Riksantikvarieämbetet. Värde och avgränsning
Det stora värdet i området ligger framför

Beskrivning allt i kulturlandskapet med sina
Byarna ligger ca en halv mil sydost om ålderdomliga drag. Den traditionella
kyrkbyn utefter den gamla skötseln och de många gärdesgårdarna ger
landsvägssträckningen mellan Älghult och landskapet stora skönhetsvärden förutom
Fröseke. Vägsystemet bevarar mycket av de rent kulturhistoriska värdena. Även
sin ursprungliga sträckning och sin gamla många av byggnaderna är värdefulla inslag
karaktär och är bitvis kantad av stenstolpar. i miljön.
Bebyggelsen är av blandad karaktär med I avgränsningen ingår byarnas bebyggelse
en del vackra, äldre mangårdsbyggnader, och inägomark samt en liten del av
flera gamla ekonomibyggnader i Suletorps inägor, som ligger mellan
skiftesverk och några fint utformade villor Lundby och Ryd. Dessutom ingår
från tidigt 1900-tal. Bostadshuset och Bockaskruvs skola, som ansluter till
ladugården på Ryd 1:3 ser ut att ha funnits Botillabos bebyggelse.
sedan före lagaskiftet 1839, men har
genomgått förändringar. Den östligaste
gården i Botillabo har en tillbyggd loftbod.
Några ängslador finns fortfarande kvar. De
tre byarnas inägor jämte inägomarken till
Suletorp, Hättemåla och Hohult har bildat
ett enda sammanhängande område, men
eftersom en del av detta har beskogats idag
upplever man inte sammanhanget i
landskapet idag. Det har emellertid varit ett
av de största sammanhängande
brukningsområdena i Uppvidinge. De tre
byarnas inägomark präglas av
ålderdomliga partier med hamlade träd,
steniga hagmarker, små odlingsrösen,
välbyggda stenmurar och en myckenhet
gamla och framför allt nybyggda
gärdesgårdar. Öster om Ryd 1:8 finns
antydan till gammal parcellindelning kvar.
Delar av den gamla ängsmarken sköts ännu
med traditionell lieslåtter.