Page 93 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 93







med vackra detaljer som verandor, fint Värde och avgränsning
utformade fönster och panelarkitektur. Ett Bebyggelsen i Marshult och Norramåla är
par bostadshus har tillkommit under 1900- huvudsakligen agrar från mitten och slutet
talet. Ekonomibyggnaderna är oftast av 1800-talet. Dess stora grad av
byggda i skiftesverk, men timmer ursprunglighet gör att den har ett mycket
förekommer i några loftbodar. Flera av högt kulturhistoriskt värde. Till värdet
ladugårdarna har vackert spröjsade fönster. bidrar inägomarkens strukturer, som låter
Några ladugårdar har förnyats under 1900- ana ett kulturlandskap före skiftena.
talet. Över lag har bebyggelsen bevarat Avgränsningen omfattar bebyggelsen och
mycket av sin ursprunglighet. Inägomarken inägomarken.
är småskalig med många mindre tegar och
hagmarker med ålderdomliga drag som Möckleshult
odlingsrösen, stenmurar, hamlade träd,
hasseldungar och lövträdssolitärer i
betesmark. En del av odlingsmarken har
rationaliserats och stenröjts och stenen
samlats som tippar i åkerkanterna.
Mossodlingar har förekommit i Flyet i
anslutning till inägomarken väster om
Norramåla utefter Bykebäcken, som rinner
ner till Marshultasjön. Bäcken har grävts
om helt och kvarnplatserna är i det
närmaste demolerade av den nya
vägen.Utmarken har begränsad omfattning.
Norramålas utmark är minst omfattande
och domineras av Stora Björksjön samt
flera mindre sankområden. Marshults Historik
utägor sträcker sig till den delvis utdikade
Varsjön i väster och Marshultasjön i öster. Möckleshult är en ensamgård med gamla
Här finns många små myrar och sanka anor. Den finns omnämnd redan 1297, då
partier. Torpen i utmarken har varit få och Bengt Petersson säljer sitt gods i Miglahult
alla är idag försvunna. å sin hustru Ingeborgs och sonen Håkan
Lämas vägnar till Peter Öjarsson (Bonde).
Dessutom får Öjarsson 1304 gods där i
byte av Karl Ragnhildsson. I arvsskifte
efter Öjarssons son Erengisle Petersson
(Bonde) och hans hustru Bengta lämnas
1350 Myklahult till dottern Ingeborg
Erengislesdotter (Bonde). Fortfarande
under 1400-talet ägs gården av
Bondesläkten; 1428 får Bengta
Petersdotter (Bonde) en gård i arvsskifte
efter fadern. I något skede efter detta
övergår gården i kyrklig ägo, eftersom den
1545 ägs av sockenkyrkan.
Gården delas såsmåningom i två
brukningsenheter och lagaskiftas 1840.
Redan då finns de båda bebyggelslägena
men något förskjutna jämfört med idag.
Mangårdsbyggnad med loftbod i Ytterligare en liten husklunga ligger vid
Norramåla vägen norr om 1:2. Vägarna har rätats
   88   89   90   91   92   93   94   95   96   97   98