Page 88 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 88
Nordeuropas största järnproducerande utmarken i öster från bron över ån. Marken
område. hålls öppen framför allt genom bete, men
De fyra gårdarna i Hohult kom att kallas en del brukas också. Mycket av de
Kronogård, Norregård, Mellangård och medeltida och senare strukturerna kan än
Södregård. Under 1800-04 genomfördes idag avläsas, såsom visats genom
storskiften av byns marker och 1844-47 landskapsinventeringen.
gjordes laga skifte. Flera gårdar blev kvar Utägorna sträcker sig framför allt söderut
på den ursprungliga bytomten, men några och är ganska vidsträckta. På många ställen
fick flytta ut. År 1900 fanns 12 har funnits mossodlingar och slåttermader
brukningsenheter varav Norregård delats i och av torpen finns ännu flera kvar. Av
fem delar. dessa är Söderhult mycket genuint. Även
Byn har haft skattlagd kvarn och såg i ängslador finns bevarade. Som ovan
sydost vid Alsterån och två nämnts har man på flera ställen framställt
husbehovskvarnar. Ett antal torp fanns på järn och därmed också haft kolningsgropar
utmarken ända sedan 1700-talet. Byn var eller milor. Idag bedrivs här ett rationellt
också skyldig att hålla två soldater, före skogsbruk. Nordost om byn ligger
1840 tillsammans med Botillabo och folkparken Hasselbacken tillkommen på
Bockaskruv. 1845 startades ett tegelbruk 1930-talet.
på Norregårdens mark ett stycke väster om
byn. Bruket fick namnet Dönafors och Värde och avgränsning
tillverkade både tak- och murtegel, hittills
det enda säkra belägget för Både den samlade bebyggelsen och
taktegeltillverkning i länet. Årtal saknas kulturlandskapets ålderdomliga strukturer
för brukets nedläggning, men det var i drift ger Hohult ett mycket stort kulturhistoriskt
1865. värde - en av de mest intressanta och
Hohultsslätts samhälle (Alstermo), som bevarandsvärda i kommunen.
kom att växa fram på utmarken omedelbart Avgränsningen omfattar Hohults område
söder om byn, fick en egen utveckling och norr om Alsterån utom utmarken i öster.
har beskrivits ovan under Alstermo.
En utförlig historik om Hohult finns i Ideboås/Idesjö
landskapsinventeringens rapport, utgiven
av Riksantikvarieämbetet 1998.
Beskrivning
Hohult ligger norr om Alsterån ca fem km
sydost om Älghult. Bykärnan med sin
bebyggelse är en av de mest intressanta i
länet, närmast en radby med tätt liggande
hus. Flera av mangårdsbyggnaderna och de
flesta ekonomibyggnaderna har förändrats Historik
mycket litet och uppvisar ett traditionellt Ideboås kommer troligen till under
byggnadssätt i knuttimmer och skiftesverk medeltiden som en ensamgård, men att
med många, omsorgsfullt utformade området varit bebott tidigare visar fynd av
detaljer. Även en del av de utflyttade flinta och stenyxor. Första gången gården
gårdarna har välbevarad bebyggelse. Bl a nämns är 1538 , då det skrivs med hela fem
finns en överkragad loftbod på 6:4. an: ibaadaaas! 1545 finns en skattegård i
Också inägomarken har många Iboaas. Namnet har med idegran att göra.
ålderdomliga drag med murar, Gården växte under århundradena ut till en
odlingsrösen, hamlade träd och hävdade by med åtta gårdar, som storskiftades
slåtterängar samt en fägata som leder ut till 1826. Bebyggelsen låg då koncentrerad till
