Page 87 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 87
brukas. Karaktären är mest ett röjt Hohult
lagaskifteslandskap men mer ålderdomliga
partier finns kvar. Utmarken sträcker sig
mot öster, norr och väster men är inte så
omfattande med tanke på byns storlek. En
del är sankområden och det enda något
större öppna vattenområdet är Holmasjö i
norr. Från sjön rinner en liten bäck, som
drivit byns kvarn och på flera ställen har
funnits ängslador, som visar att
slåttermarker har brukats på flera håll.
Soldattorpet Blomstermåla har
ålderdomliga ekonomibyggnader men Historik
bostadshuset är moderniserat. Inägorna Hohult har varit utnyttjat alltsedan
hålls öppna och innehåller välbyggda järnåldern av människor som bott eller rört
odlingsrösen. sig i området. Det säkraste beviset är flera
områden med förhistoriska
röjningsröseområden, som upptäckts i
samband med en landskapsinventering som
gjorts av Smålands museum och
Riksantikvarieämbetet 1997. Tidigare
fanns det antecknat en eventuell
järnåldersgrav ett stycke söder om byn i
utmarken. Byn etableras emellertid under
medeltiden och finns omnämnd 1297 då
Bengt Petersson säljer gods i Hohult till
Peter Öjarsson (Bonde) på sin hustru
Ingeborgs och sonen Håkan Lämas vägnar.
1350 får Filip Bonde gods i Houlitta vid
arvsskifte efter föräldrarna Erengisle
Petersson (Bonde) och Bengta och 1352
får väpnaren Nils Uddsson gods av
Ladugårdar byggda delvis i skiftesverk Katarina Nilsdotter (Bielke), som hennes
mor Ingeborg fått av sin man.Ytterligare
Värde och avgränsning medeltida belägg finns bl a från 1454, då
Värdet ligger i de många stora och särdeles Offe Nilsson (Bååt) får en järnsmedja i
vackra ekonomi- och Koghult av sin svåger Lars Bengtsson.
mangårdsbyggnaderna i väl sammanhållna 1545 finns fyra frälsegårdar i Hooltth.
bebyggelseklungor. Det tillhörande Förutom detta finns en uppgift att
kulturlandskapet kompletterar bilden. Kwtteøøstrøm räntar järn på 1490-talet.
Avgränsningen omfattar bebyggelsen Platsen är troligen identisk med Kuttön, en
jämte inägorna. ö i Alsterån, som sedan länge tillhört
Hohult. Här har också påträffats en
järnframställningsplats. Järn har således
haft stor betydelse och ytterligare
järnframställningsplatser och slaggvarp har
återfunnits på Hohults ägor. Området
ligger inte långt från den del av Kalmar
län, som under medeltiden var
