Page 3 - Det gamla huset

Det står en vattnig sol på himlen och det är kallt för första gången idag. Det är redan i mitten av november. Nilo går långsamt uppför den branta vägen. Där uppe runt det gamla huset är det tyst. Hon klättrar med viss svårighet upp på den trasiga verandan för att kunna se in genom ett fönster. Tyvärr är det täckt med en gardin. Inte ens längs springorna ser den gamla kvinnan något. Det är beckmörkt där inne. Ta sig runt huset då. Någonstans finns det väl något att upptäcka. Det är mycket skräp där bak. Kablar, burkar, glas, ett badkar. Det finns också en separat byggnad. Dörren går att öppna, men det finns inget speciellt att se därinne. Det ser ut som ett förfallet hönshus. Där har det inte kläckts ägg på länge i varje fall, tänker Nilo. Hon går vidare. Vilken röra överallt. Resten av fönstren på bottenvåningen är igenspikade. Hon tittar upp mot de övre fönstren. Kisar för att förhoppningsvis kunna titta in bättre. Hm, rörde sig nu något bakom det stora fönstret i mitten? Plötsligt har hon fått nog. Naturligtvis finns det inget där uppe. På vägen hem passerar hon den döda igelkotten igen. Hon plockar upp den och begraver den i sin trädgård.
Trappan syns tydligt. Den leder till en dörr som är halvöppen. Nilo går ner, trycker upp dörren och går in i det mörka rummet. En obehaglig känsla smyger sig på henne, men ändå går hon vidare. Hennes ögon vänjer sig vid mörkret. Det är något glänsande mot bakväggen. Hennes ben blir tyngre och tyngre, hon lyckas knappast röra sig framåt, men hon fortsätter tills hon är nära det och ... Nilo vaknar med ett ryck. Äsch, vilken beklämmande dröm. Vad handlade den om egentligen? En trappa till en källare betyder något som att gå ner till det undermedvetna. Och sen? Nu är hon för sömndrucken för att tänka på det. Och i morgon bitti har hon förmodligen glömt bort den. Nästan med en gång somnar hon om.
3