Page 18 - Nr4_2017

Ökad kunskap – bara för speciallärare?
Regeringen har beslutat att ut- bildning inom specialpedagogik, gällande neuropsykiatriska funk- tionsnedsättningar, ska införas inom samtliga speciallärar- och specialpedagogiska utbildningar. Området omfattar kunskapsut- veckling inom områdena ADHD och autismspektrumdiagnoser(ASD).
Åsikterna om beslutet är delvis delade, och har väckt en del diskussioner. Hjärnfonden, som i höstas uppvaktade skolministern med över 600 påskrifter gällande barns och föräldrars önskemål om en bättre skolmiljö för elever med ASD, är mycket glada för beskedet, men man vill också se en kompetenshöjning bland all skolpersonal.
– Bristande kunskap om funktionsned- sättningar är ett vanligt skäl till att många barn och unga inte mår bra i skolmiljön, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden. Vi kämpar för alla barns rätt till en likvärdig skolutbildning. Att veta hur man bemöter ”barn med särskilda be- hov”, är en förutsättning för att alla elever ska klara kunskapsmålen, därför är det också viktigt att all skolpersonal får utbild- ning! Inte bara de som påbörjar special- pedagogiska utbildningar”.
I de nästan 600 berättelser som Hjärnfon- den samlade in under kampanjen, #Frå- gabarnen, var det många som uttryckte önskemål om till exempel att få sitta med hörlurar, tydligare instruktioner, samt lä- rare med kunskap om funktionsnedsätt- ningar. Många efterlyste mer utbildning för skolpersonal om vad det innebär att ha en ASD-diagnos, men också vikten av att
få bli sedd och få bekräftelse när man gör någonting rätt.
– Rektorn har också en mycket viktig roll för att se till att det finns tillräckligt med tid och kompetens, så att skolpersonal kan tillgodose elever som behöver extra stöd. Det krävs en betydande insats från lärarnassida.Ominterektornkantaett samlat grepp, och ge personalen mer tid, så finns det stor risk att det inte blir nå- gon skillnad, säger Anna Hemlin.
Karlstads universitet tillhör de som är kritiska till regeringens förslag, och har uttalat sig i Sveriges Radio. Här är det framför allt behovet av kompetenshöjning bland all personal som betonas.
– Vi menar att de här eleverna behöver stöd varje dag. Därför behöver kunskap om funktionsnedsättningar ges redan i grundlärarutbildningen, säger Karin Bengtsson, programledare för Speciallä- rarprogrammet vid Karlstads universitet.
På Dagens samhälles debattsida lyfter en grupp logopeder frågan att även grund- läggande kunskap om ”språkstörning” bör ingå i den kommande kompetenssats- ningen. Språkstörning ingår inte alltid inom ASD, men är vanligare förekom- mande än både ADHD och ASD.
– När regeringen nu inför kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som examensmål för speciallärare, speci- alpedagoger, och på sikt även för övriga lärarutbildningar, anser vi att satsningen även bör omfatta grundläggande kun- skap om språkstörning och språklig sår- barhet. Detta på grund av att språkstör- ning ofta förekommer tillsammans med
andra funktionsnedsättningar, samt att språkstörning är vanligt, med stora kon- sekvenser för individen, om inte rätt stöd och anpassningar sätts in, skriver de i sin debattartikel.
Även inom Svenska OCD-förbundet har frågan väckts till liv, då många av medlemmarnas barn och unga med tvångssyndrom har stora problem i skolan, både när det gäller anpassning till den befintliga skolmiljön, och då de har särskilda behov i fråga om förståelse från personalens sida. Kunskapen om OCD måste införas hos både lärare och övrig skolpersonal!
Text: Hannah Mälarborn
18 NYTT OM OCD 4/2017
Personen på bild har inget med textens innehåll att göra