Page 67 - MSBs rapport
P. 67
FiP – Ett kostnadseffektivt hjälpmedel för ett likvärdigt skydd mot olyckor? Lantz
11. Åtgärdsförslag
I detta kapitel presenteras åtgärdsförslag på befintliga problemområden. Förslagen motiveras
delvis med beräkningar enligt samma metod som i kapitel 10. Åtgärdsförslagen baseras på
intervjuundersökningens resultat, insatsrapporter samt författarens egna tolkningar av
verksamheten.
11.1 Sjukvårdslarm
Vid sjukvårdslarm skiljer sig i dagsläget uttryckningsutförandet åt från andra typer av larm.
FiP fungerar i dessa fall som en enhet i väntan på ambulans. Styrkeledaren åker på dessa larm
tillsammans med ytterligare en, eller två, brandmän ur styrkan. FiP åker således först till
stationen för att hämta upp den andra personen och sedan beger de sig till olycksplatsen. Till
skillnad från alla andra typer av larm åker FiP alltså först förbi brandstationen och inte direkt
till olycksplatsen. Med detta upplägg tappas många värdefulla minuter. För att utnyttja FiP på
ett samhällsekonomiskt mer fördelaktigt sätt bör denna utformning ändras. Hofors är den enda
deltidsstationen där FiP åker direkt till olycksplatsen följt av ett annat fordon, till exempel en
tankbil. För dem verkar upplägget fungera bra rent praktiskt. I dagsläget är upplägget dock
inte möjligt på alla deltidsstationer då fordonsantalet är begränsat.
Ett förslag är att på alla deltidsstationer införa ett IVPA-fordon som är bemannad med en
brandman ur styrkan. Denna brandman har också beredskap i hemmet likt FiP och båda dessa
mindre enheter får en anspänningstid på 90 sekunder. Vid sjukvårdslarm åker alltså båda
enheter till olycksplatsen. Med detta upplägg sparas tid och personalstyrkan på minst två man
kan upprätthållas. Brandmannen som bemannar detta IVPA-fordon behöver ingen
befälsutbildning då denne enbart kan komma först till sjukvårdslarm. Just befälskompetensen
är av mindre betydelse vid sjukvårdslarm. Vid andra larm åker brandmannen direkt till
stationen för att ansluta till övriga styrkan likt tidigare. Detta upplägg skulle innebära en vinst
för samhället, se beräkningar nästa sida, och den enskilde patienten. Just vid sjukvårdslarm är
betydelsen av att komma några minuter tidigare mer påtagligt. Enligt Hjärt- & Lungfonden
ökar risken för att dö vid ett hjärtstopp med 10 % för varje minut som går innan behandling
startar. Det är således livsavgörande att komma igång med HLR inklusive defibrillator i
väntan på ambulansen (Hjärt- & Lungfonden, 2011).
55
11. Åtgärdsförslag
I detta kapitel presenteras åtgärdsförslag på befintliga problemområden. Förslagen motiveras
delvis med beräkningar enligt samma metod som i kapitel 10. Åtgärdsförslagen baseras på
intervjuundersökningens resultat, insatsrapporter samt författarens egna tolkningar av
verksamheten.
11.1 Sjukvårdslarm
Vid sjukvårdslarm skiljer sig i dagsläget uttryckningsutförandet åt från andra typer av larm.
FiP fungerar i dessa fall som en enhet i väntan på ambulans. Styrkeledaren åker på dessa larm
tillsammans med ytterligare en, eller två, brandmän ur styrkan. FiP åker således först till
stationen för att hämta upp den andra personen och sedan beger de sig till olycksplatsen. Till
skillnad från alla andra typer av larm åker FiP alltså först förbi brandstationen och inte direkt
till olycksplatsen. Med detta upplägg tappas många värdefulla minuter. För att utnyttja FiP på
ett samhällsekonomiskt mer fördelaktigt sätt bör denna utformning ändras. Hofors är den enda
deltidsstationen där FiP åker direkt till olycksplatsen följt av ett annat fordon, till exempel en
tankbil. För dem verkar upplägget fungera bra rent praktiskt. I dagsläget är upplägget dock
inte möjligt på alla deltidsstationer då fordonsantalet är begränsat.
Ett förslag är att på alla deltidsstationer införa ett IVPA-fordon som är bemannad med en
brandman ur styrkan. Denna brandman har också beredskap i hemmet likt FiP och båda dessa
mindre enheter får en anspänningstid på 90 sekunder. Vid sjukvårdslarm åker alltså båda
enheter till olycksplatsen. Med detta upplägg sparas tid och personalstyrkan på minst två man
kan upprätthållas. Brandmannen som bemannar detta IVPA-fordon behöver ingen
befälsutbildning då denne enbart kan komma först till sjukvårdslarm. Just befälskompetensen
är av mindre betydelse vid sjukvårdslarm. Vid andra larm åker brandmannen direkt till
stationen för att ansluta till övriga styrkan likt tidigare. Detta upplägg skulle innebära en vinst
för samhället, se beräkningar nästa sida, och den enskilde patienten. Just vid sjukvårdslarm är
betydelsen av att komma några minuter tidigare mer påtagligt. Enligt Hjärt- & Lungfonden
ökar risken för att dö vid ett hjärtstopp med 10 % för varje minut som går innan behandling
startar. Det är således livsavgörande att komma igång med HLR inklusive defibrillator i
väntan på ambulansen (Hjärt- & Lungfonden, 2011).
55
