Page 16 - EXTRA 3 NOV,2015
P. 16
16 Djamars 3 Novèmber 2015
...Ekspertonan di TVET ta habri wowo di Kòrsou...
EMPRESARIO I STAKEHOLDER MESTER
KARGA PROYEKTONAN DI TVET
...Formashon tékniko vokashonal i formashon ta baha desempleo...
WILLEMSTAD.- Den na 55 Oustralia ta den e sistema aktivo di TVET I Jamaica segun Pernaud, TVET el a baha na 11%.
fin di siman tras di lomba proyektonan aki. Na China na 2009”, segun e oradó por yega asina leu ku otro Obama a bisa aña pasa
Kòrsou a ouspisiá su promé miónes di studiantenan prinsipal a splika. partnernan por sostené ku si mester kompetí riba
TVET Conference despues a haña nan pusha den ministerio di enseñansa senario internashonal pa
di a partisipá na vários di universidatnan I despues El a bisa ku a bira tempu pa yega na desaroyo merikanonan tin trabou
e konferenshanan similar ku nan a gradua a pega pa Kòrsou revitalisá su duradero. E sifranan ku el bon paga mester yega na
den Karibe. TVET ta nifiká den esfuerso a alimentá strategia pa un struktura a presentá ta bisa segun un struktura diferente pa
formashon vokashonal i nan mes I paga nan hür di aktivo di TVET. Mester bin UNESCO ku USA pa capita enseñansa. Segun Obama
práktika. E base di TVET kas. Paisnan manera China ku un agènda serio pa yuda pa 2012 desempleo 26.3 % pa aña 2020 mester tin
ta ku kreando e kultura i ku un populashon grandi, hóbennan desempleá. Si ku inisiativa di Presidente 23 mion oportunidat
konsientisashon di desaroyo pero China a introdusí un hasi un komparashon ku Barak Obama pa introdusí di trabounan práktika
i integrashon den skolnan otro islanan manera Kòrsou pe merkado merikano.
por yega na desaroyo Alemania ta enkabesá e
ekonómiko i desaroyo …E delegadonan ku a partisipá den e konferensha di TVET na Kòrsou enkabesá pa merkado di TVET einan
duradero. E programa por Minister di Siensia Kultura i Deporte sra. Irene Dick… desempleo hubenil na 2010
haña sosten di Ulanda pero e tabata 15.5%. E aña aki e ta
promé nan ku mester kargué na 7%. Investigashonnan
ta nos empresarionan i aleman sientífiko di 2014
stakeholdernan lokal. ta indiká ku programanan
di Alemania I formashon
Frits Pernaud, ku a universitario I proyektonan i
enkabesá e delegashon edukashon práktika a krese
di Jamaica a bisa den konsiderablemente segun e
su diskurso ku ya kaba sistema di TVET.
UNESCO ta ouspisiando
e di tres konferensha i Segun Pernaud
Jamaica i di dos. “Hopi informenan di mesun
eksperto a bin for di Jamaica índole na Ulanda ta indiká
pa bin Kòrsou sin pago pa ku desempleo hubenil na
kompartí konosementu. 11. 5% ku programanan
E paisnan ku ta enkabesá manera TVET. P’esei ta
desaroyo di industria krusial pa usa e modelo pa
manera Ulanda I Alemania Kòrsou. “Ulanda tabatin
a hasi TVET e sentro di un sistema di sertifikashon
enfoke pa ekonomia di nan ulandes e sistema di
pais. 70 % di hóbennan di kalifikashon ta mara na e
Suesia ta den proyektonan struktura i edukashon na
di práktika di TVET, 65
na Alemania I hóbennan Sigui lesa pagina 39
...Parlamentario pa PAR Zita Jesus-Leito...
GOBIERNU AKTUAL MESTER SORU PA 1
YANÜARI TIN UN PRESUPUESTO PA 2016
...Elekshon 2016 por tuma lugá te òktober...
WILLEMSTAD.- grandi awor aki andando: miembro di koalishon pero carpet “ pa invershonista ...Lider di PAR Zita Jesus-
Tratamentu di presupuesto hospital, drechamentu di te ainda ofisialmente, mi no pero gobièrnu te ainda no Leito: Ta papiando pa
2016 ta kuminsá e siman kaminda, edifisio di poli a mira ningun desishon bini a hasi sufisiente pa porfin añanan kaba riba “red
aki den komishon sentral. i tin pendiente tambe, e parlamento pa nos trata”, esaki bira un realidat pa carpet “ pa invershonista
Despues mester aprobá e megapier ku mester bini asina el a sigui bisa EXTRA. tur hende”, asina el a sigui pero gobièrnu te ainda
presupuesto na desèmber na Otrobanda. Ademas tin splika EXTRA. Pa turista no a hasi sufisiente pa
promé ku aña kaba. EXTRA desishonnan ku mester Segun Sra. Jesus-Leito por ehèmpel e ‘red carpet’ porfin esaki bira un
a papia ku miembro di tuma manera konseshon entrada ta importante ta nifiká keda bon trata realidat pa tur hende”...
Parlamentu sra. Zita Jesus- den haf i drechamentu di pa pais. P’esei esnan ku ora ku e drenta nos pais i
Leito ku a duna su punto di haf i kompra di dos kran mester habri pòtmòni pa pone reglanan i sistemanan
salida riba e trayekto aki I nobo ku e gobièrnu aki ta kumpli ku finansa, mester na lugá pa por kontrolá
kon leu Parlamentu ta kla bira rònt kuné”,asina Sra. hasié. “Mas hende paga, tambe ku e turista ta sali
pa e reunionnan ku ta bai Jesus Leito a splika EXTRA. ménos nos kada un tin ku bek ora ku e tin ku bai. El
kuminsá. “Pa mi esaki riba paga. Mi ta di akuerdo ku a enfatisá ku aeropuerto
su mes no ta un problema El a mustra riba e e sektor di ekonomia ku ta mester traha riba un mihó
i no tin nada di haber ku hecho ku un prioridat ku inkluí turismo mester haña infrastruktura pa akomodá e
tin un gobièrnu transitorio gobièrnu mester traha mas atenshon awor i mester estranhero sea e ta turista òf
si òf no. By the way, na ariba ta drechamentu di enfoká riba e sektornan ku invershonista, I kòrdá riba e
e momento aki no tin un barionan i e ambiente den por produsí mas empleo pa aspekto di bon servisio. “Ta
gobièrnu transitorio. E barionan. “Mester traha e hendenan, pero banda di aspektonan masha krusial
gobièrnu ku tei mester sòru kasnan nobo , i mantené esei mester bai konsentrá si realmente nos ke mira
pa promé di 1 di yanüari tin esnan eksistente pareu ku tambe riba invershonista i su e sektor aki bai dilanti”,
un presupuesto pa 2016. ta drecha e barionan. Mi a nesesidatnan i e motibu ku asina sra. Jesus-Leito a bisa
komprondé ku elekshon lo e ke invertí aki. Ta papiando EXTRA finalmente.
Tin diferente proyekto ta òktober for di boka di pa añanan kaba riba “red