Page 16 - EXTRA 3 NOV,2015
P. 16

16 Djamars 3 Novèmber 2015

                          ...Ekspertonan di TVET ta habri wowo di Kòrsou...

EMPRESARIO I STAKEHOLDER MESTER

KARGA PROYEKTONAN DI TVET
   ...Formashon tékniko vokashonal i formashon ta baha desempleo...

   WILLEMSTAD.- Den            na 55 Oustralia ta den e     sistema aktivo di TVET         I Jamaica segun Pernaud,        TVET el a baha na 11%.
fin di siman tras di lomba     proyektonan aki. Na China    na 2009”, segun e oradó        por yega asina leu ku otro      Obama a bisa aña pasa
Kòrsou a ouspisiá su promé     miónes di studiantenan       prinsipal a splika.            partnernan por sostené          ku si mester kompetí riba
TVET Conference despues        a haña nan pusha den                                        ministerio di enseñansa         senario internashonal pa
di a partisipá na vários di    universidatnan I despues        El a bisa ku a bira tempu   pa yega na desaroyo             merikanonan tin trabou
e konferenshanan similar       ku nan a gradua a pega       pa Kòrsou revitalisá su        duradero. E sifranan ku el      bon paga mester yega na
den Karibe. TVET ta nifiká     den esfuerso a alimentá      strategia pa un struktura      a presentá ta bisa segun        un struktura diferente pa
formashon vokashonal i         nan mes I paga nan hür di    aktivo di TVET. Mester bin     UNESCO ku USA pa capita         enseñansa. Segun Obama
práktika. E base di TVET       kas. Paisnan manera China    ku un agènda serio pa yuda     pa 2012 desempleo 26.3 %        pa aña 2020 mester tin
ta ku kreando e kultura i      ku un populashon grandi,     hóbennan desempleá. Si         ku inisiativa di Presidente     23 mion oportunidat
konsientisashon di desaroyo    pero China a introdusí un    hasi un komparashon ku         Barak Obama pa introdusí        di trabounan práktika
i integrashon den skolnan                                   otro islanan manera Kòrsou                                     pe merkado merikano.
por yega na desaroyo                                                                                                       Alemania ta enkabesá e
ekonómiko i desaroyo           …E delegadonan ku a partisipá den e konferensha di TVET na Kòrsou enkabesá pa               merkado di TVET einan
duradero. E programa por       Minister di Siensia Kultura i Deporte sra. Irene Dick…                                      desempleo hubenil na 2010
haña sosten di Ulanda pero e                                                                                               tabata 15.5%. E aña aki e ta
promé nan ku mester kargué                                                                                                 na 7%. Investigashonnan
ta nos empresarionan i                                                                                                     aleman sientífiko di 2014
stakeholdernan lokal.                                                                                                      ta indiká ku programanan
                                                                                                                           di Alemania I formashon
   Frits Pernaud, ku a                                                                                                     universitario I proyektonan i
enkabesá e delegashon                                                                                                      edukashon práktika a krese
di Jamaica a bisa den                                                                                                      konsiderablemente segun e
su diskurso ku ya kaba                                                                                                     sistema di TVET.
UNESCO ta ouspisiando
e di tres konferensha i                                                                                                              Segun Pernaud
Jamaica i di dos. “Hopi                                                                                                    informenan di mesun
eksperto a bin for di Jamaica                                                                                              índole na Ulanda ta indiká
pa bin Kòrsou sin pago pa                                                                                                  ku desempleo hubenil na
kompartí konosementu.                                                                                                      11. 5% ku programanan
E paisnan ku ta enkabesá                                                                                                   manera TVET. P’esei ta
desaroyo di industria                                                                                                      krusial pa usa e modelo pa
manera Ulanda I Alemania                                                                                                   Kòrsou. “Ulanda tabatin
a hasi TVET e sentro di                                                                                                    un sistema di sertifikashon
enfoke pa ekonomia di nan                                                                                                  ulandes e sistema di
pais. 70 % di hóbennan di                                                                                                  kalifikashon ta mara na e
Suesia ta den proyektonan                                                                                                  struktura i edukashon na
di práktika di TVET, 65
na Alemania I hóbennan                                                                                                              Sigui lesa pagina 39

                               ...Parlamentario pa PAR Zita Jesus-Leito...

GOBIERNU AKTUAL MESTER SORU PA 1

YANÜARI TIN UN PRESUPUESTO PA 2016
                              ...Elekshon 2016 por tuma lugá te òktober...

   WILLEMSTAD.-                grandi awor aki andando:     miembro di koalishon pero      carpet “ pa invershonista       ...Lider di PAR Zita Jesus-
Tratamentu di presupuesto      hospital, drechamentu di     te ainda ofisialmente, mi no   pero gobièrnu te ainda no       Leito: Ta papiando pa
2016 ta kuminsá e siman        kaminda, edifisio di poli    a mira ningun desishon bini    a hasi sufisiente pa porfin     añanan kaba riba “red
aki den komishon sentral.      i tin pendiente tambe, e     parlamento pa nos trata”,      esaki bira un realidat pa       carpet “ pa invershonista
Despues mester aprobá e        megapier ku mester bini      asina el a sigui bisa EXTRA.   tur hende”, asina el a sigui    pero gobièrnu te ainda
presupuesto na desèmber        na Otrobanda. Ademas tin                                    splika EXTRA. Pa turista        no a hasi sufisiente pa
promé ku aña kaba. EXTRA       desishonnan ku mester           Segun Sra. Jesus-Leito      por ehèmpel e ‘red carpet’      porfin esaki bira un
a papia ku miembro di          tuma manera konseshon        entrada ta importante          ta nifiká keda bon trata        realidat pa tur hende”...
Parlamentu sra. Zita Jesus-    den haf i drechamentu di     pa pais. P’esei esnan ku       ora ku e drenta nos pais i
Leito ku a duna su punto di    haf i kompra di dos kran     mester habri pòtmòni pa        pone reglanan i sistemanan
salida riba e trayekto aki I   nobo ku e gobièrnu aki ta    kumpli ku finansa, mester      na lugá pa por kontrolá
kon leu Parlamentu ta kla      bira rònt kuné”,asina Sra.   hasié. “Mas hende paga,        tambe ku e turista ta sali
pa e reunionnan ku ta bai      Jesus Leito a splika EXTRA.  ménos nos kada un tin ku       bek ora ku e tin ku bai. El
kuminsá. “Pa mi esaki riba                                  paga. Mi ta di akuerdo ku      a enfatisá ku aeropuerto
su mes no ta un problema              El a mustra riba e    e sektor di ekonomia ku ta     mester traha riba un mihó
i no tin nada di haber ku      hecho ku un prioridat ku     inkluí turismo mester haña     infrastruktura pa akomodá e
tin un gobièrnu transitorio    gobièrnu mester traha        mas atenshon awor i mester     estranhero sea e ta turista òf
si òf no. By the way, na       ariba ta drechamentu di      enfoká riba e sektornan ku     invershonista, I kòrdá riba e
e momento aki no tin un        barionan i e ambiente den    por produsí mas empleo pa      aspekto di bon servisio. “Ta
gobièrnu transitorio. E        barionan. “Mester traha      e hendenan, pero banda di      aspektonan masha krusial
gobièrnu ku tei mester sòru    kasnan nobo , i mantené      esei mester bai konsentrá      si realmente nos ke mira
pa promé di 1 di yanüari tin   esnan eksistente pareu ku    tambe riba invershonista i su  e sektor aki bai dilanti”,
un presupuesto pa 2016.        ta drecha e barionan. Mi a   nesesidatnan i e motibu ku     asina sra. Jesus-Leito a bisa
                               komprondé ku elekshon lo     e ke invertí aki. Ta papiando  EXTRA finalmente.
   Tin diferente proyekto      ta òktober for di boka di    pa añanan kaba riba “red
   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21